Riktlinjer och arbetsupplägg
Mångsidiga arbetssätt och lärmiljöer bidrar till att uppnå målen i fysik. Undervisningen ska utveckla elevens förmåga att arbeta självständigt, följa instruktioner, kritiskt granska och utvärdera resultat, se samband och dra slutsatser. Ett forskningsorienterat arbetssätt stöder begreppsbildningen och utvecklar elevens färdigheter i undersökande arbetssätt. Funktionella metoder där eleven erbjuds fysisk aktivitet, delaktighet och interaktion uppmuntras i undervisningen. Eleven ska delta och samverka vid genomförandet av enkla undersökningar. I det experimentella arbetet ska säkerhet och trygga rutiner beaktas.
Ett språkutvecklande arbetssätt ska användas och digitala verktyg ska integreras i undervisningen på ett naturligt sätt. För att eleven ska få en mångsidig bild av hur fysik och teknik tillämpas, uppmuntras användning av lokala möjligheter och samarbeten med företag och andra sakkunniga. Eleven ska stimuleras till intresse för den tekniska utvecklingen som sker i samhället. En helhetsskapande undervisning genom bland annat ämnesövergripande samarbete uppmuntras.
Undervisningen i fysik strävar till att eleven lär sig förstå de viktigaste naturföreteelserna och de lagar dessa följer samt lära sig olika praktiska tillämpningar. I undervisningen ska olika hållbarhetsperspektiv lyftas så att eleven utvecklar förståelse för fysikens betydelse i miljö och miljövård.
Centralt innehåll
Fysikens metoder och arbetssätt
Innehållet omfattar undersökningar från olika områden där forskningsprocessens olika faser betonas. Färdigheter som utvecklas är förmågan att begrunda ett problem eller fenomen, planera och genomföra experiment, observera och mäta, sammanställa och behandla resultat samt utvärdera och presentera resultaten. Eleven övar sig att använda digitala verktyg i olika skeden av undersökningarna. Eleven utvecklar förståelse för ämnesspecifika ord och begrepp.
-
mätningar och mätinstrument
-
laborationsrapport
-
aktuell forskning och nyheter
-
beräkningar av storheter
Fysiken i vardagen
Innehållet väljs så att eleven utvecklar förmåga att förstå och beskriva fenomen i det egna livet och den egna livsmiljön. Innehåll som anknyter till fysikaliska fenomen och tekniska tillämpningar väljs särskilt med tanke på samhällets funktion och utveckling. Innehållet väljs så att det ger en bild av fysiken som vetenskap. Eleven får kännedom om olika utbildningsmöjligheter och yrken där man behöver kunskaper i fysik.
-
tekniska lösningar i vardagen
-
nutida och historiska upptäckter inom fysik
Naturvetenskapligt tänkande
Naturvetenskapligt tänkande innebär förståelse för fenomen, företeelser, begrepp och lagar inom olika delområden. Delområdena optik och akustik kan med fördel tas upp i samarbete med biologiundervisningen kring människans sinnen.
Elektricitet och magnetism
-
samband mellan spänning, strömstyrka och resistans
-
elektriska kopplingar och kopplingsscheman
-
elektriska komponenter
-
samband mellan effekt, energiförbrukning och -kostnader
-
växelström, likström
-
induktion, generator och transformator
-
statisk elektricitet, elektriska fält
-
ledare och isolatorer
-
permanent magnetism och elektromagnetism
-
elsäkerhet
Kraft, rörelse och energi
-
hastighet
-
friktion, tröghet, gravitation, tyngd
-
likformig och olikformig rörelse
-
krafter och motkrafter
-
tryck
-
energiprincipen
-
arbete, mekanisk energi och effekt
-
energiformer
-
fritt fall och luftmotstånd
-
tyngdpunkt och stabilitet
Atom- och kärnfysik
-
elementarpartiklar
-
atomnummer och masstal, isotoper
-
elektromagnetisk strålning och joniserande strålning
-
radioaktiva ämnen och halveringstid
-
fission, fusion
-
kärnreaktorn, kärnvapen
Värme
-
densitet
-
aggregationstillstånd och fasomvandlingar
-
temperatur och temperaturskalor
-
värmeutvidgning
-
värmens spridning
-
specifik värmekapacitet, smältvärme och ångbildningsvärme?
Optik
-
ljusets egenskaper
-
ljusstyrka och belysning
-
reflektion och brytning, speglar, linser, optiska apparater och optiska fibrer
-
färger och spektra
-
optiska naturfenomen
Akustik
-
ljudets hastighet i olika material
-
ljudstyrka, frekvens och våglängd
-
alstring och fortplantning av ljud, toner, buller, eko och resonans
Astronomi
-
stjärnors livscykel, galaxer och andra fenomen i universum
-
avstånd i rymden
-
rymdfärder
Hållbarhet
Tyngdpunkten ligger på energiproduktion och hållbar användning av energiresurser.
-
energiproduktion och miljöpåverkan
-
förnybara och icke förnybara energikällor
-
aktuell energidebatt i media
Mål, kompetenser och kunskapskriterier
I fysikundervisningen ska bedömningen vara handledande och sporrande. Bedömningen och återkopplingen ska vara mångsidig, konkret och utveckla elevens förmåga att lära sig. Bedömningen ska bli en naturlig del av lärprocessen. Eleven ska vägledas att bli medveten om sina förkunskaper, färdigheter och förhandsuppfattningar.
Slutbedömningen genomförs det läsår då ämnesstudierna avslutas i respektive ämne. Inom undervisningen i fysik tas fristående delområden upp under olika årskurser. Delområdena ska ses som egna helheter som bedöms enligt kunskapskriterierna i läroplanen, där prestationerna av varje helhet beaktas i slutbedömningen. Elevens utveckling ska beaktas i bedömningen av moment som återkommer under alla årskurser, till exempel slutledningsförmåga, förmåga att reflektera och se samband samt analytiskt tänkande. Slutbedömningen är således inte ett direkt medeltal av bedömningen i de olika delområdena utan både tidigare prestationer och elevens kunskapsnivå vid slutskedet av lärokursen ska ligga som grund för slutvitsordet.
Eleven bedöms med vitsordet åtta (8) ifall eleven har uppnått en nivå som utgör ett genomsnitt av den kunskaps- och färdighetsnivå för de olika delområdena som beskrivs i kunskapskriterierna. Om eleven inom något delområde nått högre än nivån för vitsordet åtta kan detta kompensera en något lägre prestationsnivå inom ett annat delområde.
Bedömning av arbetet ingår som en del av bedömningen i alla läroämnen. Elevens arbete och inställning ska beaktas när vitsord bildas och kan till viss del påverka bedömningen både höjande och sänkande. Följande bör beaktas:
-
aktivitet och deltagande vid genomgångar och diskussioner
-
självständigt arbete enligt instruktioner
-
ansvar för hemuppgifter och material.
Undervisningsmål
Vidareutveckla elevens intresse för fysik och förståelse för fortsatta studier som förutsätter kunskaper i fysik.
Lärandemål
Eleven vidareutvecklar intresset för fysik.
Nyckelkompetenser
C. Vardagskompetens
Vardagskompetens innebär förmågor som behövs för att klara sig i livet och i en vardag som förutsätter allt mångsidigare färdigheter. Det handlar om hälsa, motion, säkerhet, människorelationer, trafik och att fungera i en teknologiserad vardag. Eleven ska få lära sig om ekonomi och konsumtion, allt sådant som påverkar en hållbar livsstil. Vardagskompetens innefattar att man känner till vad som kännetecknar en sund själ, kropp och livsstil.
Skolgemenskapen hjälper eleven att förstå att var och en med sitt eget agerande påverkar såväl sitt eget som andras välbefinnande samt sin egen och andras hälsa, trygghet och säkerhet. Eleven ska uppmuntras att ta hand om sig själv och andra. Under sin grundskoletid ska eleven lära känna och förstå vilka faktorer som inverkar positivt respektive negativt på välbefinnande och hälsa och inse betydelsen av välmående, trygghet och säkerhet samt lära sig att hitta information om dessa. Eleven ska få redskap att stärka både den fysiska och psykiska hälsan.
Inom vardagskompetensen ska förmågan att utveckla och tillämpa matematiskt tänkande för att lösa problem i vardagssituationer utvecklas. Tonvikten ligger både på processer och praktisk tillämpning och på teoretiska kunskaper, med goda räknekunskaper som grund. Eleven ska ges förutsättningar att utveckla kunskaper inom tekniken i vardagen och om hur man löser olika vardagsproblem med hjälp av teknik. Kompetens inom vetenskap och teknik innebär dels en förståelse för de förändringar som människan gett upphov till, dels ett ansvar som enskild medborgare.
Vardagskompetens präglas av kritisk bedömning, nyfikenhet, ett intresse för etiska frågor och respekt för säkerhet och miljömässig hållbarhet, särskilt när det gäller vetenskapliga och tekniska framsteg i förhållande till individen, familjen, samhället och globala frågor.
E. Lärande och social kompetens
Lärande och social kompetens innebär förmågorna att reflektera över sig själv, effektivt hantera tid och information samt samarbeta med andra på ett konstruktivt sätt. I denna kompetens ingår att lära sig att lära men även att ta hand om sitt fysiska och känslomässiga välbefinnande, känna empati och hantera konflikter.
Social kompetens kräver inte en extrovert och social personlighet utan innebär förmågan att kunna förstå sociala normer och oskrivna regler, vara lyhörd och kunna se saker ur andras perspektiv samt att vara delaktig. För att kunna samarbeta med andra och delta i samhällslivet krävs förståelse för de sociala koderna och medvetenhet om kommunikation i olika grupper och miljöer. Skolan ska erbjuda eleven gott om tillfällen att öva sig i att framföra sina åsikter på ett konstruktivt sätt och att handla etiskt. Eleven utvecklar förmågan att sätta sig in i andras situation och granska frågor och situationer ur olika perspektiv och får övning i hur man agerar i olika sociala sammanhang.
Eleven ska uppleva betydelsen av kommunikation för den egna utvecklingen genom att få träna sina sociala färdigheter och lära sig att uttrycka sig på olika sätt och att uppträda i olika situationer. Eleven ska ges möjlighet att utvecklas som språkbrukare både på svenska och andra språk på ett mångsidigt sätt. Eleven ska uppmuntras att kommunicera och uttrycka sig även med hjälp av ringa språkkunskaper.
Alla elever ska få hjälp med att iaktta hur de lär sig och med att utveckla sina strategier för lärande. Eleven bör känna till vilka lärstrategier som hen föredrar, bli medveten om sina styrkor och svagheter och få stöd för att lära sig. Färdigheten att lära sig utvecklas när eleven får ställa upp mål, planera sitt arbete, utvärdera sina framsteg och använda tekniska och andra hjälpmedel i sina studier på ett för åldern lämpligt sätt.
H. Medborgerlig kompetens
Medborgerlig kompetens är förmåga att delta, påverka och bidra till en hållbar framtid. Kompetensen innebär förmågan att uppträda som en ansvarsfull medborgare och delta fullt ut i samhällslivet. Den innebär en förståelse av sociala, ekonomiska och politiska strukturer i samhället och insikt i global utveckling samt en förståelse för teknikens möjligheter och hur de kan bidra till samhällsutvecklingen på ett demokratiskt och hållbart sätt. Förmågan innebär både vilja och förmåga att delta aktivt i samhället och i demokratiska processer.
Under sin skoltid ska eleven fundera över sambandet mellan det förflutna, nutiden och framtiden samt olika framtidsalternativ. Eleven ska lära sig förstå betydelsen av sina val, levnadssätt och handlingar, inte bara för det egna livet, utan även för den närmaste omgivningen, samhället och naturen. Eleven ska få färdigheter att utvärdera och förändra både sina egna, skolans och samhällets förfaringssätt och verksamhetsstrukturer så att de bidrar till att bygga en hållbar framtid.
Eleven behöver få kunskap om Ålands särställning som självstyrt demilitariserat område. Som bosatt i landskapet Åland kan den enskilda individen göra stor skillnad genom att vara aktiv och delaktig. Styrkor för Åland har visat sig vara det stora egna inflytandet och korta beslutsvägar. Eleven ska uppmuntras att engagera sig i samhällsutvecklingen och få insikt i betydelsen av och möjligheterna att vara med och forma det åländska samhället.
Medborgerlig kompetens innefattar även förståelse för hållbarhetsprinciperna och de strategiska utvecklingsmålen som satts upp för Åland.
Bedömning
Beskrivning av kunnande | Beskrivning av bedömning |
---|---|
Intresse utvärderas men ligger inte som grund för bedömning. |
Undervisningsmål
Synliggöra elevens lärandeprocess genom att låta eleven ställa upp mål för sitt lärande samt skapa möjlighet för självutvärdering och kamratrespons.
Lärandemål
Eleven vidareutvecklar förmågan att utvärdera sitt lärande.
Nyckelkompetenser
B. Kommunikativ kompetens
Kommunikativ kompetens innebär förmågan att på ett effektivt och lämpligt sätt använda olika språk för kommunikation. Kompetensen grundar sig på förmågan att i både tal och skrift förstå, uttrycka och tolka begrepp, tankar, känslor, fakta och åsikter (det vill säga att lyssna, tala, läsa och skriva) i en rad olika samhälleliga och kulturella sammanhang beroende på individens egna behov och preferenser.
Eleven växer upp i en värld som kännetecknas av kulturell och språklig mångfald och av olika religioner och åskådningar. Att leva på ett kulturellt hållbart sätt i en mångfacetterad miljö förutsätter kulturella färdigheter grundade på respekt för mänskliga rättigheter samt förmåga att kommunicera på ett hänsynsfullt sätt och att uttrycka sig själv och sina åsikter på olika sätt.
Väsentliga färdigheter för denna kompetens är förmågan att förstå talade budskap, att inleda, upprätthålla och avsluta samtal samt att läsa, förstå och skriva texter på olika kunskapsnivåer i olika språk. Kompetensen innebär att man har förmågan att lära sig språk formellt och informellt under hela livet. En positiv attityd till olika språk innebär en förståelse för kulturell mångfald och ett intresse för språk och interkulturell kommunikation. Det innebär också respekt för varje persons individuella språkprofil, inklusive respekt för modersmålet för personer som tillhör en minoritet eller har migrationsbakgrund.
Den kommunikativa kompetensen innebär också att eleven förstår ämnesspecifika begrepp och företeelser. För att kunna uttrycka sig och kommunicera kring olika fenomen behöver eleven ha ett utvidgat ord- och begreppsförråd inom olika områden. Språkutvecklande arbetssätt gynnar elevens möjligheter att utveckla den kommunikativa kompetensen.
C. Vardagskompetens
Vardagskompetens innebär förmågor som behövs för att klara sig i livet och i en vardag som förutsätter allt mångsidigare färdigheter. Det handlar om hälsa, motion, säkerhet, människorelationer, trafik och att fungera i en teknologiserad vardag. Eleven ska få lära sig om ekonomi och konsumtion, allt sådant som påverkar en hållbar livsstil. Vardagskompetens innefattar att man känner till vad som kännetecknar en sund själ, kropp och livsstil.
Skolgemenskapen hjälper eleven att förstå att var och en med sitt eget agerande påverkar såväl sitt eget som andras välbefinnande samt sin egen och andras hälsa, trygghet och säkerhet. Eleven ska uppmuntras att ta hand om sig själv och andra. Under sin grundskoletid ska eleven lära känna och förstå vilka faktorer som inverkar positivt respektive negativt på välbefinnande och hälsa och inse betydelsen av välmående, trygghet och säkerhet samt lära sig att hitta information om dessa. Eleven ska få redskap att stärka både den fysiska och psykiska hälsan.
Inom vardagskompetensen ska förmågan att utveckla och tillämpa matematiskt tänkande för att lösa problem i vardagssituationer utvecklas. Tonvikten ligger både på processer och praktisk tillämpning och på teoretiska kunskaper, med goda räknekunskaper som grund. Eleven ska ges förutsättningar att utveckla kunskaper inom tekniken i vardagen och om hur man löser olika vardagsproblem med hjälp av teknik. Kompetens inom vetenskap och teknik innebär dels en förståelse för de förändringar som människan gett upphov till, dels ett ansvar som enskild medborgare.
Vardagskompetens präglas av kritisk bedömning, nyfikenhet, ett intresse för etiska frågor och respekt för säkerhet och miljömässig hållbarhet, särskilt när det gäller vetenskapliga och tekniska framsteg i förhållande till individen, familjen, samhället och globala frågor.
E. Lärande och social kompetens
Lärande och social kompetens innebär förmågorna att reflektera över sig själv, effektivt hantera tid och information samt samarbeta med andra på ett konstruktivt sätt. I denna kompetens ingår att lära sig att lära men även att ta hand om sitt fysiska och känslomässiga välbefinnande, känna empati och hantera konflikter.
Social kompetens kräver inte en extrovert och social personlighet utan innebär förmågan att kunna förstå sociala normer och oskrivna regler, vara lyhörd och kunna se saker ur andras perspektiv samt att vara delaktig. För att kunna samarbeta med andra och delta i samhällslivet krävs förståelse för de sociala koderna och medvetenhet om kommunikation i olika grupper och miljöer. Skolan ska erbjuda eleven gott om tillfällen att öva sig i att framföra sina åsikter på ett konstruktivt sätt och att handla etiskt. Eleven utvecklar förmågan att sätta sig in i andras situation och granska frågor och situationer ur olika perspektiv och får övning i hur man agerar i olika sociala sammanhang.
Eleven ska uppleva betydelsen av kommunikation för den egna utvecklingen genom att få träna sina sociala färdigheter och lära sig att uttrycka sig på olika sätt och att uppträda i olika situationer. Eleven ska ges möjlighet att utvecklas som språkbrukare både på svenska och andra språk på ett mångsidigt sätt. Eleven ska uppmuntras att kommunicera och uttrycka sig även med hjälp av ringa språkkunskaper.
Alla elever ska få hjälp med att iaktta hur de lär sig och med att utveckla sina strategier för lärande. Eleven bör känna till vilka lärstrategier som hen föredrar, bli medveten om sina styrkor och svagheter och få stöd för att lära sig. Färdigheten att lära sig utvecklas när eleven får ställa upp mål, planera sitt arbete, utvärdera sina framsteg och använda tekniska och andra hjälpmedel i sina studier på ett för åldern lämpligt sätt.
Bedömning
Beskrivning av kunnande | Beskrivning av bedömning |
---|---|
Självutvärdering och kamratrespons används inte som grund för bedömning. |
Undervisningsmål
Uppmuntra eleven att formulera frågor kring de fenomen som granskas och att vidareutveckla frågorna till utgångspunkter för undersökningar och annan aktivitet.
Lärandemål
Eleven utvecklar förmåga att formulera frågor kring granskade fenomen och att använda dem som utgångspunkt för undersökningar.
Nyckelkompetenser
A. Multilitteracitet
Med kompetens i multilitteracitet avses förmågan att tolka, producera och värdera olika slag av texter i olika medier och miljöer. Denna kompetens gör det möjligt för eleven att förstå många olika slag av uttryck och att forma sin egen identitet. Begreppet multilitteracitet har en koppling till det vidgade text- och språkbegreppet vilket innebär ett bredare perspektiv än det traditionella synsättet på läs- och skrivkunnighet. Det vidgade textbegreppet är ett uttryck som används i utbildningssammanhang och begreppet innefattar förutom det skrivna och talade ordet även bild, film och ljud. Texterna kan alltså tolkas och produceras till exempel i skriven, talad, tryckt, audiovisuell eller digital form.
Eleven ska få möjlighet att utveckla mångsidig läskunnighet inom alla läroämnen via vardagsspråket för att kunna behärska begrepp och kommunikationsformer inom olika fackområden. För att eleven ska nå kompetens i multilitteracitet krävs en pedagogik med mångsidiga textmiljöer, aktivt språkutvecklande arbetssätt och samarbete mellan olika läroämnen.
Multilitteracitet omfattar läs- och skrivförmågan men även förmågan att särskilja mellan och använda olika typer av källor. Eleven ska få lära sig att söka, kombinera, omforma, presentera och kritiskt granska information i olika former, i olika kontexter och med hjälp av olika verktyg. Kompetensen i multilitteracitet bidrar till att utveckla ett kritiskt tänkande och studiekompetens, det vill säga att lära sig att lära. Kompetens i multilitteracitet innebär även en kompetens i källkritik och en förmåga att värdera olika källors tillförlitlighet och förutsätter evidensbaserade undervisningsmetoder.
B. Kommunikativ kompetens
Kommunikativ kompetens innebär förmågan att på ett effektivt och lämpligt sätt använda olika språk för kommunikation. Kompetensen grundar sig på förmågan att i både tal och skrift förstå, uttrycka och tolka begrepp, tankar, känslor, fakta och åsikter (det vill säga att lyssna, tala, läsa och skriva) i en rad olika samhälleliga och kulturella sammanhang beroende på individens egna behov och preferenser.
Eleven växer upp i en värld som kännetecknas av kulturell och språklig mångfald och av olika religioner och åskådningar. Att leva på ett kulturellt hållbart sätt i en mångfacetterad miljö förutsätter kulturella färdigheter grundade på respekt för mänskliga rättigheter samt förmåga att kommunicera på ett hänsynsfullt sätt och att uttrycka sig själv och sina åsikter på olika sätt.
Väsentliga färdigheter för denna kompetens är förmågan att förstå talade budskap, att inleda, upprätthålla och avsluta samtal samt att läsa, förstå och skriva texter på olika kunskapsnivåer i olika språk. Kompetensen innebär att man har förmågan att lära sig språk formellt och informellt under hela livet. En positiv attityd till olika språk innebär en förståelse för kulturell mångfald och ett intresse för språk och interkulturell kommunikation. Det innebär också respekt för varje persons individuella språkprofil, inklusive respekt för modersmålet för personer som tillhör en minoritet eller har migrationsbakgrund.
Den kommunikativa kompetensen innebär också att eleven förstår ämnesspecifika begrepp och företeelser. För att kunna uttrycka sig och kommunicera kring olika fenomen behöver eleven ha ett utvidgat ord- och begreppsförråd inom olika områden. Språkutvecklande arbetssätt gynnar elevens möjligheter att utveckla den kommunikativa kompetensen.
E. Lärande och social kompetens
Lärande och social kompetens innebär förmågorna att reflektera över sig själv, effektivt hantera tid och information samt samarbeta med andra på ett konstruktivt sätt. I denna kompetens ingår att lära sig att lära men även att ta hand om sitt fysiska och känslomässiga välbefinnande, känna empati och hantera konflikter.
Social kompetens kräver inte en extrovert och social personlighet utan innebär förmågan att kunna förstå sociala normer och oskrivna regler, vara lyhörd och kunna se saker ur andras perspektiv samt att vara delaktig. För att kunna samarbeta med andra och delta i samhällslivet krävs förståelse för de sociala koderna och medvetenhet om kommunikation i olika grupper och miljöer. Skolan ska erbjuda eleven gott om tillfällen att öva sig i att framföra sina åsikter på ett konstruktivt sätt och att handla etiskt. Eleven utvecklar förmågan att sätta sig in i andras situation och granska frågor och situationer ur olika perspektiv och får övning i hur man agerar i olika sociala sammanhang.
Eleven ska uppleva betydelsen av kommunikation för den egna utvecklingen genom att få träna sina sociala färdigheter och lära sig att uttrycka sig på olika sätt och att uppträda i olika situationer. Eleven ska ges möjlighet att utvecklas som språkbrukare både på svenska och andra språk på ett mångsidigt sätt. Eleven ska uppmuntras att kommunicera och uttrycka sig även med hjälp av ringa språkkunskaper.
Alla elever ska få hjälp med att iaktta hur de lär sig och med att utveckla sina strategier för lärande. Eleven bör känna till vilka lärstrategier som hen föredrar, bli medveten om sina styrkor och svagheter och få stöd för att lära sig. Färdigheten att lära sig utvecklas när eleven får ställa upp mål, planera sitt arbete, utvärdera sina framsteg och använda tekniska och andra hjälpmedel i sina studier på ett för åldern lämpligt sätt.
Innehållsområden
Fysikens metoder och arbetssätt
Innehållet omfattar undersökningar från olika områden där forskningsprocessens olika faser betonas. Färdigheter som utvecklas är förmågan att begrunda ett problem eller fenomen, planera och genomföra experiment, observera och mäta, sammanställa och behandla resultat samt utvärdera och presentera resultaten. Eleven övar sig att använda digitala verktyg i olika skeden av undersökningarna. Eleven utvecklar förståelse för ämnesspecifika ord och begrepp.
-
mätningar och mätinstrument
-
laborationsrapport
-
aktuell forskning och nyheter
-
beräkningar av storheter
Bedömning
Beskrivning av kunnande | Beskrivning av bedömning |
---|---|
Kunskapskrav för vitsordet 5 | Eleven kan formulera enkla frågor kring ett ämne. |
Kunskapskrav för vitsordet 8 | Eleven kan formulera frågor kring det fenomen som granskats och precisera frågor som utgångspunkt för en undersökning. |
Kunskapskrav för vitsordet 10 | Eleven kan tillämpa resultat från undersökningar i andra sammanhang. |
Undervisningsmål
Handleda eleven att genomföra experimentella undersökningar enskilt eller tillsammans med andra och att arbeta på ett säkert och konsekvent sätt.
Lärandemål
Eleven utvecklar förmåga att genomföra experimentella undersökningar.
Nyckelkompetenser
A. Multilitteracitet
Med kompetens i multilitteracitet avses förmågan att tolka, producera och värdera olika slag av texter i olika medier och miljöer. Denna kompetens gör det möjligt för eleven att förstå många olika slag av uttryck och att forma sin egen identitet. Begreppet multilitteracitet har en koppling till det vidgade text- och språkbegreppet vilket innebär ett bredare perspektiv än det traditionella synsättet på läs- och skrivkunnighet. Det vidgade textbegreppet är ett uttryck som används i utbildningssammanhang och begreppet innefattar förutom det skrivna och talade ordet även bild, film och ljud. Texterna kan alltså tolkas och produceras till exempel i skriven, talad, tryckt, audiovisuell eller digital form.
Eleven ska få möjlighet att utveckla mångsidig läskunnighet inom alla läroämnen via vardagsspråket för att kunna behärska begrepp och kommunikationsformer inom olika fackområden. För att eleven ska nå kompetens i multilitteracitet krävs en pedagogik med mångsidiga textmiljöer, aktivt språkutvecklande arbetssätt och samarbete mellan olika läroämnen.
Multilitteracitet omfattar läs- och skrivförmågan men även förmågan att särskilja mellan och använda olika typer av källor. Eleven ska få lära sig att söka, kombinera, omforma, presentera och kritiskt granska information i olika former, i olika kontexter och med hjälp av olika verktyg. Kompetensen i multilitteracitet bidrar till att utveckla ett kritiskt tänkande och studiekompetens, det vill säga att lära sig att lära. Kompetens i multilitteracitet innebär även en kompetens i källkritik och en förmåga att värdera olika källors tillförlitlighet och förutsätter evidensbaserade undervisningsmetoder.
B. Kommunikativ kompetens
Kommunikativ kompetens innebär förmågan att på ett effektivt och lämpligt sätt använda olika språk för kommunikation. Kompetensen grundar sig på förmågan att i både tal och skrift förstå, uttrycka och tolka begrepp, tankar, känslor, fakta och åsikter (det vill säga att lyssna, tala, läsa och skriva) i en rad olika samhälleliga och kulturella sammanhang beroende på individens egna behov och preferenser.
Eleven växer upp i en värld som kännetecknas av kulturell och språklig mångfald och av olika religioner och åskådningar. Att leva på ett kulturellt hållbart sätt i en mångfacetterad miljö förutsätter kulturella färdigheter grundade på respekt för mänskliga rättigheter samt förmåga att kommunicera på ett hänsynsfullt sätt och att uttrycka sig själv och sina åsikter på olika sätt.
Väsentliga färdigheter för denna kompetens är förmågan att förstå talade budskap, att inleda, upprätthålla och avsluta samtal samt att läsa, förstå och skriva texter på olika kunskapsnivåer i olika språk. Kompetensen innebär att man har förmågan att lära sig språk formellt och informellt under hela livet. En positiv attityd till olika språk innebär en förståelse för kulturell mångfald och ett intresse för språk och interkulturell kommunikation. Det innebär också respekt för varje persons individuella språkprofil, inklusive respekt för modersmålet för personer som tillhör en minoritet eller har migrationsbakgrund.
Den kommunikativa kompetensen innebär också att eleven förstår ämnesspecifika begrepp och företeelser. För att kunna uttrycka sig och kommunicera kring olika fenomen behöver eleven ha ett utvidgat ord- och begreppsförråd inom olika områden. Språkutvecklande arbetssätt gynnar elevens möjligheter att utveckla den kommunikativa kompetensen.
C. Vardagskompetens
Vardagskompetens innebär förmågor som behövs för att klara sig i livet och i en vardag som förutsätter allt mångsidigare färdigheter. Det handlar om hälsa, motion, säkerhet, människorelationer, trafik och att fungera i en teknologiserad vardag. Eleven ska få lära sig om ekonomi och konsumtion, allt sådant som påverkar en hållbar livsstil. Vardagskompetens innefattar att man känner till vad som kännetecknar en sund själ, kropp och livsstil.
Skolgemenskapen hjälper eleven att förstå att var och en med sitt eget agerande påverkar såväl sitt eget som andras välbefinnande samt sin egen och andras hälsa, trygghet och säkerhet. Eleven ska uppmuntras att ta hand om sig själv och andra. Under sin grundskoletid ska eleven lära känna och förstå vilka faktorer som inverkar positivt respektive negativt på välbefinnande och hälsa och inse betydelsen av välmående, trygghet och säkerhet samt lära sig att hitta information om dessa. Eleven ska få redskap att stärka både den fysiska och psykiska hälsan.
Inom vardagskompetensen ska förmågan att utveckla och tillämpa matematiskt tänkande för att lösa problem i vardagssituationer utvecklas. Tonvikten ligger både på processer och praktisk tillämpning och på teoretiska kunskaper, med goda räknekunskaper som grund. Eleven ska ges förutsättningar att utveckla kunskaper inom tekniken i vardagen och om hur man löser olika vardagsproblem med hjälp av teknik. Kompetens inom vetenskap och teknik innebär dels en förståelse för de förändringar som människan gett upphov till, dels ett ansvar som enskild medborgare.
Vardagskompetens präglas av kritisk bedömning, nyfikenhet, ett intresse för etiska frågor och respekt för säkerhet och miljömässig hållbarhet, särskilt när det gäller vetenskapliga och tekniska framsteg i förhållande till individen, familjen, samhället och globala frågor.
E. Lärande och social kompetens
Lärande och social kompetens innebär förmågorna att reflektera över sig själv, effektivt hantera tid och information samt samarbeta med andra på ett konstruktivt sätt. I denna kompetens ingår att lära sig att lära men även att ta hand om sitt fysiska och känslomässiga välbefinnande, känna empati och hantera konflikter.
Social kompetens kräver inte en extrovert och social personlighet utan innebär förmågan att kunna förstå sociala normer och oskrivna regler, vara lyhörd och kunna se saker ur andras perspektiv samt att vara delaktig. För att kunna samarbeta med andra och delta i samhällslivet krävs förståelse för de sociala koderna och medvetenhet om kommunikation i olika grupper och miljöer. Skolan ska erbjuda eleven gott om tillfällen att öva sig i att framföra sina åsikter på ett konstruktivt sätt och att handla etiskt. Eleven utvecklar förmågan att sätta sig in i andras situation och granska frågor och situationer ur olika perspektiv och får övning i hur man agerar i olika sociala sammanhang.
Eleven ska uppleva betydelsen av kommunikation för den egna utvecklingen genom att få träna sina sociala färdigheter och lära sig att uttrycka sig på olika sätt och att uppträda i olika situationer. Eleven ska ges möjlighet att utvecklas som språkbrukare både på svenska och andra språk på ett mångsidigt sätt. Eleven ska uppmuntras att kommunicera och uttrycka sig även med hjälp av ringa språkkunskaper.
Alla elever ska få hjälp med att iaktta hur de lär sig och med att utveckla sina strategier för lärande. Eleven bör känna till vilka lärstrategier som hen föredrar, bli medveten om sina styrkor och svagheter och få stöd för att lära sig. Färdigheten att lära sig utvecklas när eleven får ställa upp mål, planera sitt arbete, utvärdera sina framsteg och använda tekniska och andra hjälpmedel i sina studier på ett för åldern lämpligt sätt.
Innehållsområden
Fysikens metoder och arbetssätt
Innehållet omfattar undersökningar från olika områden där forskningsprocessens olika faser betonas. Färdigheter som utvecklas är förmågan att begrunda ett problem eller fenomen, planera och genomföra experiment, observera och mäta, sammanställa och behandla resultat samt utvärdera och presentera resultaten. Eleven övar sig att använda digitala verktyg i olika skeden av undersökningarna. Eleven utvecklar förståelse för ämnesspecifika ord och begrepp.
-
mätningar och mätinstrument
-
laborationsrapport
-
aktuell forskning och nyheter
-
beräkningar av storheter
Bedömning
Beskrivning av kunnande | Beskrivning av bedömning |
---|---|
Kunskapskrav för vitsordet 5 | Eleven kan följa en enkel instruktion och göra enkla observationer och mätningar. |
Kunskapskrav för vitsordet 8 | Eleven kan göra relevanta observationer och mätningar enligt instruktioner på ett säkert sätt enskilt eller tillsammans med andra. |
Kunskapskrav för vitsordet 10 | Eleven arbetar på ett konsekvent sätt och göra noggranna och ändamålsenliga observationer och mätningar. |
Undervisningsmål
Handleda eleven att ställa upp en hypotes samt planera, dokumentera, tolka och utvärdera resultat och undersökningsprocess.
Lärandemål
Eleven utvecklar förmåga att ställa upp en hypotes, planera, dokumentera och tolka resultat.
Nyckelkompetenser
A. Multilitteracitet
Med kompetens i multilitteracitet avses förmågan att tolka, producera och värdera olika slag av texter i olika medier och miljöer. Denna kompetens gör det möjligt för eleven att förstå många olika slag av uttryck och att forma sin egen identitet. Begreppet multilitteracitet har en koppling till det vidgade text- och språkbegreppet vilket innebär ett bredare perspektiv än det traditionella synsättet på läs- och skrivkunnighet. Det vidgade textbegreppet är ett uttryck som används i utbildningssammanhang och begreppet innefattar förutom det skrivna och talade ordet även bild, film och ljud. Texterna kan alltså tolkas och produceras till exempel i skriven, talad, tryckt, audiovisuell eller digital form.
Eleven ska få möjlighet att utveckla mångsidig läskunnighet inom alla läroämnen via vardagsspråket för att kunna behärska begrepp och kommunikationsformer inom olika fackområden. För att eleven ska nå kompetens i multilitteracitet krävs en pedagogik med mångsidiga textmiljöer, aktivt språkutvecklande arbetssätt och samarbete mellan olika läroämnen.
Multilitteracitet omfattar läs- och skrivförmågan men även förmågan att särskilja mellan och använda olika typer av källor. Eleven ska få lära sig att söka, kombinera, omforma, presentera och kritiskt granska information i olika former, i olika kontexter och med hjälp av olika verktyg. Kompetensen i multilitteracitet bidrar till att utveckla ett kritiskt tänkande och studiekompetens, det vill säga att lära sig att lära. Kompetens i multilitteracitet innebär även en kompetens i källkritik och en förmåga att värdera olika källors tillförlitlighet och förutsätter evidensbaserade undervisningsmetoder.
E. Lärande och social kompetens
Lärande och social kompetens innebär förmågorna att reflektera över sig själv, effektivt hantera tid och information samt samarbeta med andra på ett konstruktivt sätt. I denna kompetens ingår att lära sig att lära men även att ta hand om sitt fysiska och känslomässiga välbefinnande, känna empati och hantera konflikter.
Social kompetens kräver inte en extrovert och social personlighet utan innebär förmågan att kunna förstå sociala normer och oskrivna regler, vara lyhörd och kunna se saker ur andras perspektiv samt att vara delaktig. För att kunna samarbeta med andra och delta i samhällslivet krävs förståelse för de sociala koderna och medvetenhet om kommunikation i olika grupper och miljöer. Skolan ska erbjuda eleven gott om tillfällen att öva sig i att framföra sina åsikter på ett konstruktivt sätt och att handla etiskt. Eleven utvecklar förmågan att sätta sig in i andras situation och granska frågor och situationer ur olika perspektiv och får övning i hur man agerar i olika sociala sammanhang.
Eleven ska uppleva betydelsen av kommunikation för den egna utvecklingen genom att få träna sina sociala färdigheter och lära sig att uttrycka sig på olika sätt och att uppträda i olika situationer. Eleven ska ges möjlighet att utvecklas som språkbrukare både på svenska och andra språk på ett mångsidigt sätt. Eleven ska uppmuntras att kommunicera och uttrycka sig även med hjälp av ringa språkkunskaper.
Alla elever ska få hjälp med att iaktta hur de lär sig och med att utveckla sina strategier för lärande. Eleven bör känna till vilka lärstrategier som hen föredrar, bli medveten om sina styrkor och svagheter och få stöd för att lära sig. Färdigheten att lära sig utvecklas när eleven får ställa upp mål, planera sitt arbete, utvärdera sina framsteg och använda tekniska och andra hjälpmedel i sina studier på ett för åldern lämpligt sätt.
Innehållsområden
Fysikens metoder och arbetssätt
Innehållet omfattar undersökningar från olika områden där forskningsprocessens olika faser betonas. Färdigheter som utvecklas är förmågan att begrunda ett problem eller fenomen, planera och genomföra experiment, observera och mäta, sammanställa och behandla resultat samt utvärdera och presentera resultaten. Eleven övar sig att använda digitala verktyg i olika skeden av undersökningarna. Eleven utvecklar förståelse för ämnesspecifika ord och begrepp.
-
mätningar och mätinstrument
-
laborationsrapport
-
aktuell forskning och nyheter
-
beräkningar av storheter
Bedömning
Beskrivning av kunnande | Beskrivning av bedömning |
---|---|
Kunskapskrav för vitsordet 5 | Eleven kan skriva en enklare laborationsrapport. |
Kunskapskrav för vitsordet 8 | Eleven kan skriva utförliga laborationsrapporter och tolka resultaten. |
Kunskapskrav för vitsordet 10 | Eleven kan utvärdera och analysera genomförandet och resultatens tillförlitlighet. |
Undervisningsmål
Vägleda eleven att utveckla förståelse för fysikaliska begrepp och använda dem på ett exakt sätt för att förklara lagbundenheter och fenomen i fysiken.
Lärandemål
Eleven utvecklar förmåga att använda korrekta begrepp för att förklara fysikaliska fenomen.
Nyckelkompetenser
A. Multilitteracitet
Med kompetens i multilitteracitet avses förmågan att tolka, producera och värdera olika slag av texter i olika medier och miljöer. Denna kompetens gör det möjligt för eleven att förstå många olika slag av uttryck och att forma sin egen identitet. Begreppet multilitteracitet har en koppling till det vidgade text- och språkbegreppet vilket innebär ett bredare perspektiv än det traditionella synsättet på läs- och skrivkunnighet. Det vidgade textbegreppet är ett uttryck som används i utbildningssammanhang och begreppet innefattar förutom det skrivna och talade ordet även bild, film och ljud. Texterna kan alltså tolkas och produceras till exempel i skriven, talad, tryckt, audiovisuell eller digital form.
Eleven ska få möjlighet att utveckla mångsidig läskunnighet inom alla läroämnen via vardagsspråket för att kunna behärska begrepp och kommunikationsformer inom olika fackområden. För att eleven ska nå kompetens i multilitteracitet krävs en pedagogik med mångsidiga textmiljöer, aktivt språkutvecklande arbetssätt och samarbete mellan olika läroämnen.
Multilitteracitet omfattar läs- och skrivförmågan men även förmågan att särskilja mellan och använda olika typer av källor. Eleven ska få lära sig att söka, kombinera, omforma, presentera och kritiskt granska information i olika former, i olika kontexter och med hjälp av olika verktyg. Kompetensen i multilitteracitet bidrar till att utveckla ett kritiskt tänkande och studiekompetens, det vill säga att lära sig att lära. Kompetens i multilitteracitet innebär även en kompetens i källkritik och en förmåga att värdera olika källors tillförlitlighet och förutsätter evidensbaserade undervisningsmetoder.
B. Kommunikativ kompetens
Kommunikativ kompetens innebär förmågan att på ett effektivt och lämpligt sätt använda olika språk för kommunikation. Kompetensen grundar sig på förmågan att i både tal och skrift förstå, uttrycka och tolka begrepp, tankar, känslor, fakta och åsikter (det vill säga att lyssna, tala, läsa och skriva) i en rad olika samhälleliga och kulturella sammanhang beroende på individens egna behov och preferenser.
Eleven växer upp i en värld som kännetecknas av kulturell och språklig mångfald och av olika religioner och åskådningar. Att leva på ett kulturellt hållbart sätt i en mångfacetterad miljö förutsätter kulturella färdigheter grundade på respekt för mänskliga rättigheter samt förmåga att kommunicera på ett hänsynsfullt sätt och att uttrycka sig själv och sina åsikter på olika sätt.
Väsentliga färdigheter för denna kompetens är förmågan att förstå talade budskap, att inleda, upprätthålla och avsluta samtal samt att läsa, förstå och skriva texter på olika kunskapsnivåer i olika språk. Kompetensen innebär att man har förmågan att lära sig språk formellt och informellt under hela livet. En positiv attityd till olika språk innebär en förståelse för kulturell mångfald och ett intresse för språk och interkulturell kommunikation. Det innebär också respekt för varje persons individuella språkprofil, inklusive respekt för modersmålet för personer som tillhör en minoritet eller har migrationsbakgrund.
Den kommunikativa kompetensen innebär också att eleven förstår ämnesspecifika begrepp och företeelser. För att kunna uttrycka sig och kommunicera kring olika fenomen behöver eleven ha ett utvidgat ord- och begreppsförråd inom olika områden. Språkutvecklande arbetssätt gynnar elevens möjligheter att utveckla den kommunikativa kompetensen.
C. Vardagskompetens
Vardagskompetens innebär förmågor som behövs för att klara sig i livet och i en vardag som förutsätter allt mångsidigare färdigheter. Det handlar om hälsa, motion, säkerhet, människorelationer, trafik och att fungera i en teknologiserad vardag. Eleven ska få lära sig om ekonomi och konsumtion, allt sådant som påverkar en hållbar livsstil. Vardagskompetens innefattar att man känner till vad som kännetecknar en sund själ, kropp och livsstil.
Skolgemenskapen hjälper eleven att förstå att var och en med sitt eget agerande påverkar såväl sitt eget som andras välbefinnande samt sin egen och andras hälsa, trygghet och säkerhet. Eleven ska uppmuntras att ta hand om sig själv och andra. Under sin grundskoletid ska eleven lära känna och förstå vilka faktorer som inverkar positivt respektive negativt på välbefinnande och hälsa och inse betydelsen av välmående, trygghet och säkerhet samt lära sig att hitta information om dessa. Eleven ska få redskap att stärka både den fysiska och psykiska hälsan.
Inom vardagskompetensen ska förmågan att utveckla och tillämpa matematiskt tänkande för att lösa problem i vardagssituationer utvecklas. Tonvikten ligger både på processer och praktisk tillämpning och på teoretiska kunskaper, med goda räknekunskaper som grund. Eleven ska ges förutsättningar att utveckla kunskaper inom tekniken i vardagen och om hur man löser olika vardagsproblem med hjälp av teknik. Kompetens inom vetenskap och teknik innebär dels en förståelse för de förändringar som människan gett upphov till, dels ett ansvar som enskild medborgare.
Vardagskompetens präglas av kritisk bedömning, nyfikenhet, ett intresse för etiska frågor och respekt för säkerhet och miljömässig hållbarhet, särskilt när det gäller vetenskapliga och tekniska framsteg i förhållande till individen, familjen, samhället och globala frågor.
Innehållsområden
Fysikens metoder och arbetssätt
Innehållet omfattar undersökningar från olika områden där forskningsprocessens olika faser betonas. Färdigheter som utvecklas är förmågan att begrunda ett problem eller fenomen, planera och genomföra experiment, observera och mäta, sammanställa och behandla resultat samt utvärdera och presentera resultaten. Eleven övar sig att använda digitala verktyg i olika skeden av undersökningarna. Eleven utvecklar förståelse för ämnesspecifika ord och begrepp.
-
mätningar och mätinstrument
-
laborationsrapport
-
aktuell forskning och nyheter
-
beräkningar av storheter
Bedömning
Beskrivning av kunnande | Beskrivning av bedömning |
---|---|
Kunskapskrav för vitsordet 5 | Eleven känner till några ord och begrepp kopplade till fenomen i fysiken. |
Kunskapskrav för vitsordet 8 | Eleven kan förklara begrepp kopplade till fenomen i fysiken. |
Kunskapskrav för vitsordet 10 | Eleven tillämpar korrekta begrepp för att analysera lagbundenheter och fenomen i fysiken. |
Undervisningsmål
Stöda eleven i informationssökning och evidensbaserat tänkande.
Lärandemål
Eleven utvecklar evidensbaserat tänkande.
Nyckelkompetenser
A. Multilitteracitet
Med kompetens i multilitteracitet avses förmågan att tolka, producera och värdera olika slag av texter i olika medier och miljöer. Denna kompetens gör det möjligt för eleven att förstå många olika slag av uttryck och att forma sin egen identitet. Begreppet multilitteracitet har en koppling till det vidgade text- och språkbegreppet vilket innebär ett bredare perspektiv än det traditionella synsättet på läs- och skrivkunnighet. Det vidgade textbegreppet är ett uttryck som används i utbildningssammanhang och begreppet innefattar förutom det skrivna och talade ordet även bild, film och ljud. Texterna kan alltså tolkas och produceras till exempel i skriven, talad, tryckt, audiovisuell eller digital form.
Eleven ska få möjlighet att utveckla mångsidig läskunnighet inom alla läroämnen via vardagsspråket för att kunna behärska begrepp och kommunikationsformer inom olika fackområden. För att eleven ska nå kompetens i multilitteracitet krävs en pedagogik med mångsidiga textmiljöer, aktivt språkutvecklande arbetssätt och samarbete mellan olika läroämnen.
Multilitteracitet omfattar läs- och skrivförmågan men även förmågan att särskilja mellan och använda olika typer av källor. Eleven ska få lära sig att söka, kombinera, omforma, presentera och kritiskt granska information i olika former, i olika kontexter och med hjälp av olika verktyg. Kompetensen i multilitteracitet bidrar till att utveckla ett kritiskt tänkande och studiekompetens, det vill säga att lära sig att lära. Kompetens i multilitteracitet innebär även en kompetens i källkritik och en förmåga att värdera olika källors tillförlitlighet och förutsätter evidensbaserade undervisningsmetoder.
C. Vardagskompetens
Vardagskompetens innebär förmågor som behövs för att klara sig i livet och i en vardag som förutsätter allt mångsidigare färdigheter. Det handlar om hälsa, motion, säkerhet, människorelationer, trafik och att fungera i en teknologiserad vardag. Eleven ska få lära sig om ekonomi och konsumtion, allt sådant som påverkar en hållbar livsstil. Vardagskompetens innefattar att man känner till vad som kännetecknar en sund själ, kropp och livsstil.
Skolgemenskapen hjälper eleven att förstå att var och en med sitt eget agerande påverkar såväl sitt eget som andras välbefinnande samt sin egen och andras hälsa, trygghet och säkerhet. Eleven ska uppmuntras att ta hand om sig själv och andra. Under sin grundskoletid ska eleven lära känna och förstå vilka faktorer som inverkar positivt respektive negativt på välbefinnande och hälsa och inse betydelsen av välmående, trygghet och säkerhet samt lära sig att hitta information om dessa. Eleven ska få redskap att stärka både den fysiska och psykiska hälsan.
Inom vardagskompetensen ska förmågan att utveckla och tillämpa matematiskt tänkande för att lösa problem i vardagssituationer utvecklas. Tonvikten ligger både på processer och praktisk tillämpning och på teoretiska kunskaper, med goda räknekunskaper som grund. Eleven ska ges förutsättningar att utveckla kunskaper inom tekniken i vardagen och om hur man löser olika vardagsproblem med hjälp av teknik. Kompetens inom vetenskap och teknik innebär dels en förståelse för de förändringar som människan gett upphov till, dels ett ansvar som enskild medborgare.
Vardagskompetens präglas av kritisk bedömning, nyfikenhet, ett intresse för etiska frågor och respekt för säkerhet och miljömässig hållbarhet, särskilt när det gäller vetenskapliga och tekniska framsteg i förhållande till individen, familjen, samhället och globala frågor.
D. Digital kompetens
Digital kompetens innebär att på ett säkert, kritiskt och ansvarsfullt sätt kunna och vilja använda digital teknik för lärande och deltagande i samhällslivet. I denna kompetens ingår datalogiskt tänkande, kunskap om digitala verktyg, kommunikation och samarbete, skapande av digitalt innehåll, digitalt välbefinnande och nätsäkerhet samt problemlösning.
Digital kompetens är en viktig medborgarfärdighet, både i sig och som en del av multilitteraciteten. Den är både föremål och redskap för lärandet. Avsaknad av digital kompetens riskerar leda till utslagning från arbetsmarknaden och samhället eftersom den i allt högre grad blir ett grundläggande krav. Under sin skolgång ska alla elever ha möjligheter att utveckla sin digitala kompetens och sitt datalogiska tänkande. Digitala verktyg och hjälpmedel ska användas i grundskolans alla årskurser, i de olika läroämnena, i det ämnesövergripande arbetet och i det övriga skolarbetet.
För att kunna använda digital teknik och digitalt innehåll behövs en reflekterande och kritisk men samtidigt nyfiken, öppen och framsynt inställning till utvecklingen på detta område. Det behövs också ett etiskt, säkert och ansvarsfullt förhållningssätt till användningen av dessa verktyg samt en förståelse för digital integritet.
H. Medborgerlig kompetens
Medborgerlig kompetens är förmåga att delta, påverka och bidra till en hållbar framtid. Kompetensen innebär förmågan att uppträda som en ansvarsfull medborgare och delta fullt ut i samhällslivet. Den innebär en förståelse av sociala, ekonomiska och politiska strukturer i samhället och insikt i global utveckling samt en förståelse för teknikens möjligheter och hur de kan bidra till samhällsutvecklingen på ett demokratiskt och hållbart sätt. Förmågan innebär både vilja och förmåga att delta aktivt i samhället och i demokratiska processer.
Under sin skoltid ska eleven fundera över sambandet mellan det förflutna, nutiden och framtiden samt olika framtidsalternativ. Eleven ska lära sig förstå betydelsen av sina val, levnadssätt och handlingar, inte bara för det egna livet, utan även för den närmaste omgivningen, samhället och naturen. Eleven ska få färdigheter att utvärdera och förändra både sina egna, skolans och samhällets förfaringssätt och verksamhetsstrukturer så att de bidrar till att bygga en hållbar framtid.
Eleven behöver få kunskap om Ålands särställning som självstyrt demilitariserat område. Som bosatt i landskapet Åland kan den enskilda individen göra stor skillnad genom att vara aktiv och delaktig. Styrkor för Åland har visat sig vara det stora egna inflytandet och korta beslutsvägar. Eleven ska uppmuntras att engagera sig i samhällsutvecklingen och få insikt i betydelsen av och möjligheterna att vara med och forma det åländska samhället.
Medborgerlig kompetens innefattar även förståelse för hållbarhetsprinciperna och de strategiska utvecklingsmålen som satts upp för Åland.
Innehållsområden
Fysikens metoder och arbetssätt
Innehållet omfattar undersökningar från olika områden där forskningsprocessens olika faser betonas. Färdigheter som utvecklas är förmågan att begrunda ett problem eller fenomen, planera och genomföra experiment, observera och mäta, sammanställa och behandla resultat samt utvärdera och presentera resultaten. Eleven övar sig att använda digitala verktyg i olika skeden av undersökningarna. Eleven utvecklar förståelse för ämnesspecifika ord och begrepp.
-
mätningar och mätinstrument
-
laborationsrapport
-
aktuell forskning och nyheter
-
beräkningar av storheter
Bedömning
Beskrivning av kunnande | Beskrivning av bedömning |
---|---|
Kunskapskrav för vitsordet 5 | Eleven kan med handledning söka information och känner till evidensbaserade principer. |
Kunskapskrav för vitsordet 8 | Eleven kan hitta information i olika källor och kan beskriva vad evidensbaserat tänkande innebär. |
Kunskapskrav för vitsordet 10 | Eleven behärskar informationssökningsmetoder och kan reflektera kring källors tillförlitlighet. |
Undervisningsmål
Vägleda eleven att förstå betydelsen av tekniska tillämpningar i vardagen.
Lärandemål
Eleven utvecklar förståelse för tekniska tillämpningar i vardagen.
Nyckelkompetenser
C. Vardagskompetens
Vardagskompetens innebär förmågor som behövs för att klara sig i livet och i en vardag som förutsätter allt mångsidigare färdigheter. Det handlar om hälsa, motion, säkerhet, människorelationer, trafik och att fungera i en teknologiserad vardag. Eleven ska få lära sig om ekonomi och konsumtion, allt sådant som påverkar en hållbar livsstil. Vardagskompetens innefattar att man känner till vad som kännetecknar en sund själ, kropp och livsstil.
Skolgemenskapen hjälper eleven att förstå att var och en med sitt eget agerande påverkar såväl sitt eget som andras välbefinnande samt sin egen och andras hälsa, trygghet och säkerhet. Eleven ska uppmuntras att ta hand om sig själv och andra. Under sin grundskoletid ska eleven lära känna och förstå vilka faktorer som inverkar positivt respektive negativt på välbefinnande och hälsa och inse betydelsen av välmående, trygghet och säkerhet samt lära sig att hitta information om dessa. Eleven ska få redskap att stärka både den fysiska och psykiska hälsan.
Inom vardagskompetensen ska förmågan att utveckla och tillämpa matematiskt tänkande för att lösa problem i vardagssituationer utvecklas. Tonvikten ligger både på processer och praktisk tillämpning och på teoretiska kunskaper, med goda räknekunskaper som grund. Eleven ska ges förutsättningar att utveckla kunskaper inom tekniken i vardagen och om hur man löser olika vardagsproblem med hjälp av teknik. Kompetens inom vetenskap och teknik innebär dels en förståelse för de förändringar som människan gett upphov till, dels ett ansvar som enskild medborgare.
Vardagskompetens präglas av kritisk bedömning, nyfikenhet, ett intresse för etiska frågor och respekt för säkerhet och miljömässig hållbarhet, särskilt när det gäller vetenskapliga och tekniska framsteg i förhållande till individen, familjen, samhället och globala frågor.
D. Digital kompetens
Digital kompetens innebär att på ett säkert, kritiskt och ansvarsfullt sätt kunna och vilja använda digital teknik för lärande och deltagande i samhällslivet. I denna kompetens ingår datalogiskt tänkande, kunskap om digitala verktyg, kommunikation och samarbete, skapande av digitalt innehåll, digitalt välbefinnande och nätsäkerhet samt problemlösning.
Digital kompetens är en viktig medborgarfärdighet, både i sig och som en del av multilitteraciteten. Den är både föremål och redskap för lärandet. Avsaknad av digital kompetens riskerar leda till utslagning från arbetsmarknaden och samhället eftersom den i allt högre grad blir ett grundläggande krav. Under sin skolgång ska alla elever ha möjligheter att utveckla sin digitala kompetens och sitt datalogiska tänkande. Digitala verktyg och hjälpmedel ska användas i grundskolans alla årskurser, i de olika läroämnena, i det ämnesövergripande arbetet och i det övriga skolarbetet.
För att kunna använda digital teknik och digitalt innehåll behövs en reflekterande och kritisk men samtidigt nyfiken, öppen och framsynt inställning till utvecklingen på detta område. Det behövs också ett etiskt, säkert och ansvarsfullt förhållningssätt till användningen av dessa verktyg samt en förståelse för digital integritet.
F. Kulturell kompetens
Kompetens inom kulturell medvetenhet och kulturella uttrycksformer innebär att ha förståelse och respekt för hur idéer och tankar uttrycks kreativt och förmedlas i olika kulturer genom olika konstarter och kulturformer. Här ingår att försöka förstå, utveckla och uttrycka sina egna idéer och sin känsla av tillhörighet eller roll i samhället, på olika sätt och i olika sammanhang.
Skolan har som uppdrag att förmedla att det är viktigt att lära sig att använda bilder och andra visuella uttryck för att kommunicera. Drama, musik, bild och rörelse är uttryckssätt som har stor betydelse för lärande och utveckling. Skolarbetet ska ge eleven mångsidiga möjligheter att arbeta med händerna, använda alla sina sinnen och utveckla sin kreativitet. Eleven ska lära sig att uppskatta och kontrollera sin kropp och att använda den för att uttrycka känslor och åsikter, tankar och idéer. I skolarbetet ska eleven uppmuntras att använda sin fantasi och sin uppfinningsrikedom.
Under sin skolgång ska eleven få hjälp med att identifiera och uppskatta kulturella fenomen och att bygga en egen identitet med ett positivt förhållningssätt till omgivningen. Eleven ska få kunskap om sin livsmiljö och dess kulturarv samt lära sig att uppskatta sin egen sociala, kulturella och språkliga bakgrund. Eleven ska lära sig att se kulturell och språklig mångfald och olika åskådningar som en positiv resurs. Samtidigt ska eleven lära sig hur kulturer, religioner och åskådningar påverkar samhället och vardagen och hur kulturen omformas av media och normer kring bland annat genus, klass och etnicitet.
Eleven ska uppmuntras att fundera över betydelsen av sin egen bakgrund och över sin roll i generationskedjan. Eleven ska få möjlighet att uppleva och tolka konst, kultur och kulturarv. Eleven ska också få lära sig att förmedla, forma och skapa kultur och traditioner och upptäcka deras betydelse för välbefinnandet.
Innehållsområden
Fysiken i vardagen
Innehållet väljs så att eleven utvecklar förmåga att förstå och beskriva fenomen i det egna livet och den egna livsmiljön. Innehåll som anknyter till fysikaliska fenomen och tekniska tillämpningar väljs särskilt med tanke på samhällets funktion och utveckling. Innehållet väljs så att det ger en bild av fysiken som vetenskap. Eleven får kännedom om olika utbildningsmöjligheter och yrken där man behöver kunskaper i fysik.
-
tekniska lösningar i vardagen
-
nutida och historiska upptäckter inom fysik
Bedömning
Beskrivning av kunnande | Beskrivning av bedömning |
---|---|
Kunskapskrav för vitsordet 5 | Eleven kan ge exempel på några vardagliga tekniska tillämpningar och beskriva till vad de används. |
Kunskapskrav för vitsordet 8 | Eleven kan beskriva några tekniska tillämpningar och hur de fungerar. |
Kunskapskrav för vitsordet 10 | Eleven kan förklara vilken betydelse tekniska tillämpningar har för individen och samhället. |
Undervisningsmål
Handleda eleven att utveckla förståelse för spänning, strömstyrka och resistans.
Lärandemål
Eleven utvecklar förståelse för spänning, strömstyrka och resistans.
Nyckelkompetenser
C. Vardagskompetens
Vardagskompetens innebär förmågor som behövs för att klara sig i livet och i en vardag som förutsätter allt mångsidigare färdigheter. Det handlar om hälsa, motion, säkerhet, människorelationer, trafik och att fungera i en teknologiserad vardag. Eleven ska få lära sig om ekonomi och konsumtion, allt sådant som påverkar en hållbar livsstil. Vardagskompetens innefattar att man känner till vad som kännetecknar en sund själ, kropp och livsstil.
Skolgemenskapen hjälper eleven att förstå att var och en med sitt eget agerande påverkar såväl sitt eget som andras välbefinnande samt sin egen och andras hälsa, trygghet och säkerhet. Eleven ska uppmuntras att ta hand om sig själv och andra. Under sin grundskoletid ska eleven lära känna och förstå vilka faktorer som inverkar positivt respektive negativt på välbefinnande och hälsa och inse betydelsen av välmående, trygghet och säkerhet samt lära sig att hitta information om dessa. Eleven ska få redskap att stärka både den fysiska och psykiska hälsan.
Inom vardagskompetensen ska förmågan att utveckla och tillämpa matematiskt tänkande för att lösa problem i vardagssituationer utvecklas. Tonvikten ligger både på processer och praktisk tillämpning och på teoretiska kunskaper, med goda räknekunskaper som grund. Eleven ska ges förutsättningar att utveckla kunskaper inom tekniken i vardagen och om hur man löser olika vardagsproblem med hjälp av teknik. Kompetens inom vetenskap och teknik innebär dels en förståelse för de förändringar som människan gett upphov till, dels ett ansvar som enskild medborgare.
Vardagskompetens präglas av kritisk bedömning, nyfikenhet, ett intresse för etiska frågor och respekt för säkerhet och miljömässig hållbarhet, särskilt när det gäller vetenskapliga och tekniska framsteg i förhållande till individen, familjen, samhället och globala frågor.
G. Entreprenörskompetens
Entreprenörskompetens avser förmågan att reagera på möjligheter och idéer och att omvandla dem till värde för sig själv och andra. Denna kompetens grundas på kreativitet, kritiskt tänkande och problemlösning, initiativförmåga och uthållighet samt förmågan att samarbeta för att planera och hantera projekt av kulturellt, socialt eller kommersiellt värde. Åland har en historia av entreprenörskap där företagsamhet har varit något naturligt och eftersträvansvärt för att klara sig i det lilla samhället.
Entreprenörskap är något man gör medan entreprenöriellt förhållningssätt är ett sätt att tänka. Entreprenörskap i grundskolan handlar i första hand inte om kunskap i egenföretagande utan mer om att utveckla förmågor och kompetenser som stöder eleven att bli en företagsam person. Entreprenörskap ses som en dynamisk process som leder till förändring, där handlingar leder till något positivt. Ett entreprenöriellt förhållningssätt är mer ett synsätt, ett förhållningssätt till livet, arbetet och de egna visionerna.
Det är svårt att förutspå hur arbetslivet, yrkena och arbetets karaktär kommer att se ut i framtiden eftersom samhället förändras bland annat på grund av den teknologiska utvecklingen och genom att ekonomin globaliseras. Det blir svårare än tidigare att förutspå arbetskraven. Därför behöver eleven utveckla allmänna färdigheter som främjar intresset och en positiv attityd gentemot arbete, och genom det utveckla ett förhållningssätt som främjar entreprenörskap.
Entreprenörskompetens handlar om att låta skola och samhälle mötas. Genom ämnesövergripande projekt som inte stannar i klassrummet utan förflyttas ut i samhället och gör avtryck i elevens värld utanför skolan, utvecklar eleven insikten att egna handlingar kan påverka och göra skillnad på riktigt.
Under sin skolgång ska eleven bekanta sig med arbetslivet och få erfarenheter av att arbeta och av att samarbeta med aktörer utanför skolan. På detta sätt får eleven träning i sakligt uppförande och samarbetsförmåga som behövs i arbetslivet och får upptäcka vikten av goda språkkunskaper och kommunikationsfärdigheter. I skolan ska eleverna öva sig i att arbeta i grupper, med projekt och inom olika nätverk.
Innehållsområden
Naturvetenskapligt tänkande
Naturvetenskapligt tänkande innebär förståelse för fenomen, företeelser, begrepp och lagar inom olika delområden. Delområdena optik och akustik kan med fördel tas upp i samarbete med biologiundervisningen kring människans sinnen.
Elektricitet och magnetism
-
samband mellan spänning, strömstyrka och resistans
-
elektriska kopplingar och kopplingsscheman
-
elektriska komponenter
-
samband mellan effekt, energiförbrukning och -kostnader
-
växelström, likström
-
induktion, generator och transformator
-
statisk elektricitet, elektriska fält
-
ledare och isolatorer
-
permanent magnetism och elektromagnetism
-
elsäkerhet
Kraft, rörelse och energi
-
hastighet
-
friktion, tröghet, gravitation, tyngd
-
likformig och olikformig rörelse
-
krafter och motkrafter
-
tryck
-
energiprincipen
-
arbete, mekanisk energi och effekt
-
energiformer
-
fritt fall och luftmotstånd
-
tyngdpunkt och stabilitet
Atom- och kärnfysik
-
elementarpartiklar
-
atomnummer och masstal, isotoper
-
elektromagnetisk strålning och joniserande strålning
-
radioaktiva ämnen och halveringstid
-
fission, fusion
-
kärnreaktorn, kärnvapen
Värme
-
densitet
-
aggregationstillstånd och fasomvandlingar
-
temperatur och temperaturskalor
-
värmeutvidgning
-
värmens spridning
-
specifik värmekapacitet, smältvärme och ångbildningsvärme?
Optik
-
ljusets egenskaper
-
ljusstyrka och belysning
-
reflektion och brytning, speglar, linser, optiska apparater och optiska fibrer
-
färger och spektra
-
optiska naturfenomen
Akustik
-
ljudets hastighet i olika material
-
ljudstyrka, frekvens och våglängd
-
alstring och fortplantning av ljud, toner, buller, eko och resonans
Astronomi
-
stjärnors livscykel, galaxer och andra fenomen i universum
-
avstånd i rymden
-
rymdfärder
Bedömning
Beskrivning av kunnande | Beskrivning av bedömning |
---|---|
Kunskapskrav för vitsordet 5 | Eleven kan enheterna och kan ge exempel på faktorer som påverkar strömstyrka och resistans. |
Kunskapskrav för vitsordet 8 | Eleven kan tillämpa Ohms lag i en enkel krets. |
Kunskapskrav för vitsordet 10 | Eleven kan beskriva orsakssamband gällande spänning, strömstyrka och resistans i kretsar med fler komponenter. |
Undervisningsmål
Skapa tillfällen där eleven kan undersöka elektriska komponenter och tillämpa kopplingsscheman.
Lärandemål
Eleven utvecklar kunskap om kopplingsscheman.
Nyckelkompetenser
A. Multilitteracitet
Med kompetens i multilitteracitet avses förmågan att tolka, producera och värdera olika slag av texter i olika medier och miljöer. Denna kompetens gör det möjligt för eleven att förstå många olika slag av uttryck och att forma sin egen identitet. Begreppet multilitteracitet har en koppling till det vidgade text- och språkbegreppet vilket innebär ett bredare perspektiv än det traditionella synsättet på läs- och skrivkunnighet. Det vidgade textbegreppet är ett uttryck som används i utbildningssammanhang och begreppet innefattar förutom det skrivna och talade ordet även bild, film och ljud. Texterna kan alltså tolkas och produceras till exempel i skriven, talad, tryckt, audiovisuell eller digital form.
Eleven ska få möjlighet att utveckla mångsidig läskunnighet inom alla läroämnen via vardagsspråket för att kunna behärska begrepp och kommunikationsformer inom olika fackområden. För att eleven ska nå kompetens i multilitteracitet krävs en pedagogik med mångsidiga textmiljöer, aktivt språkutvecklande arbetssätt och samarbete mellan olika läroämnen.
Multilitteracitet omfattar läs- och skrivförmågan men även förmågan att särskilja mellan och använda olika typer av källor. Eleven ska få lära sig att söka, kombinera, omforma, presentera och kritiskt granska information i olika former, i olika kontexter och med hjälp av olika verktyg. Kompetensen i multilitteracitet bidrar till att utveckla ett kritiskt tänkande och studiekompetens, det vill säga att lära sig att lära. Kompetens i multilitteracitet innebär även en kompetens i källkritik och en förmåga att värdera olika källors tillförlitlighet och förutsätter evidensbaserade undervisningsmetoder.
C. Vardagskompetens
Vardagskompetens innebär förmågor som behövs för att klara sig i livet och i en vardag som förutsätter allt mångsidigare färdigheter. Det handlar om hälsa, motion, säkerhet, människorelationer, trafik och att fungera i en teknologiserad vardag. Eleven ska få lära sig om ekonomi och konsumtion, allt sådant som påverkar en hållbar livsstil. Vardagskompetens innefattar att man känner till vad som kännetecknar en sund själ, kropp och livsstil.
Skolgemenskapen hjälper eleven att förstå att var och en med sitt eget agerande påverkar såväl sitt eget som andras välbefinnande samt sin egen och andras hälsa, trygghet och säkerhet. Eleven ska uppmuntras att ta hand om sig själv och andra. Under sin grundskoletid ska eleven lära känna och förstå vilka faktorer som inverkar positivt respektive negativt på välbefinnande och hälsa och inse betydelsen av välmående, trygghet och säkerhet samt lära sig att hitta information om dessa. Eleven ska få redskap att stärka både den fysiska och psykiska hälsan.
Inom vardagskompetensen ska förmågan att utveckla och tillämpa matematiskt tänkande för att lösa problem i vardagssituationer utvecklas. Tonvikten ligger både på processer och praktisk tillämpning och på teoretiska kunskaper, med goda räknekunskaper som grund. Eleven ska ges förutsättningar att utveckla kunskaper inom tekniken i vardagen och om hur man löser olika vardagsproblem med hjälp av teknik. Kompetens inom vetenskap och teknik innebär dels en förståelse för de förändringar som människan gett upphov till, dels ett ansvar som enskild medborgare.
Vardagskompetens präglas av kritisk bedömning, nyfikenhet, ett intresse för etiska frågor och respekt för säkerhet och miljömässig hållbarhet, särskilt när det gäller vetenskapliga och tekniska framsteg i förhållande till individen, familjen, samhället och globala frågor.
Innehållsområden
Naturvetenskapligt tänkande
Naturvetenskapligt tänkande innebär förståelse för fenomen, företeelser, begrepp och lagar inom olika delområden. Delområdena optik och akustik kan med fördel tas upp i samarbete med biologiundervisningen kring människans sinnen.
Elektricitet och magnetism
-
samband mellan spänning, strömstyrka och resistans
-
elektriska kopplingar och kopplingsscheman
-
elektriska komponenter
-
samband mellan effekt, energiförbrukning och -kostnader
-
växelström, likström
-
induktion, generator och transformator
-
statisk elektricitet, elektriska fält
-
ledare och isolatorer
-
permanent magnetism och elektromagnetism
-
elsäkerhet
Kraft, rörelse och energi
-
hastighet
-
friktion, tröghet, gravitation, tyngd
-
likformig och olikformig rörelse
-
krafter och motkrafter
-
tryck
-
energiprincipen
-
arbete, mekanisk energi och effekt
-
energiformer
-
fritt fall och luftmotstånd
-
tyngdpunkt och stabilitet
Atom- och kärnfysik
-
elementarpartiklar
-
atomnummer och masstal, isotoper
-
elektromagnetisk strålning och joniserande strålning
-
radioaktiva ämnen och halveringstid
-
fission, fusion
-
kärnreaktorn, kärnvapen
Värme
-
densitet
-
aggregationstillstånd och fasomvandlingar
-
temperatur och temperaturskalor
-
värmeutvidgning
-
värmens spridning
-
specifik värmekapacitet, smältvärme och ångbildningsvärme?
Optik
-
ljusets egenskaper
-
ljusstyrka och belysning
-
reflektion och brytning, speglar, linser, optiska apparater och optiska fibrer
-
färger och spektra
-
optiska naturfenomen
Akustik
-
ljudets hastighet i olika material
-
ljudstyrka, frekvens och våglängd
-
alstring och fortplantning av ljud, toner, buller, eko och resonans
Astronomi
-
stjärnors livscykel, galaxer och andra fenomen i universum
-
avstånd i rymden
-
rymdfärder
Bedömning
Beskrivning av kunnande | Beskrivning av bedömning |
---|---|
Kunskapskrav för vitsordet 5 | Eleven kan koppla enligt ett enkelt kopplingsschema såsom serie- och parallellkoppling. |
Kunskapskrav för vitsordet 8 | Eleven kan rita ett kopplingsschema med given funktion. |
Kunskapskrav för vitsordet 10 | Eleven kan analysera och förklara kopplingsscheman. |
Undervisningsmål
Handleda eleven att utveckla förståelse för magnetismens betydelse i ellära.
Lärandemål
Eleven utvecklar förståelse för magnetismens betydelse.
Nyckelkompetenser
C. Vardagskompetens
Vardagskompetens innebär förmågor som behövs för att klara sig i livet och i en vardag som förutsätter allt mångsidigare färdigheter. Det handlar om hälsa, motion, säkerhet, människorelationer, trafik och att fungera i en teknologiserad vardag. Eleven ska få lära sig om ekonomi och konsumtion, allt sådant som påverkar en hållbar livsstil. Vardagskompetens innefattar att man känner till vad som kännetecknar en sund själ, kropp och livsstil.
Skolgemenskapen hjälper eleven att förstå att var och en med sitt eget agerande påverkar såväl sitt eget som andras välbefinnande samt sin egen och andras hälsa, trygghet och säkerhet. Eleven ska uppmuntras att ta hand om sig själv och andra. Under sin grundskoletid ska eleven lära känna och förstå vilka faktorer som inverkar positivt respektive negativt på välbefinnande och hälsa och inse betydelsen av välmående, trygghet och säkerhet samt lära sig att hitta information om dessa. Eleven ska få redskap att stärka både den fysiska och psykiska hälsan.
Inom vardagskompetensen ska förmågan att utveckla och tillämpa matematiskt tänkande för att lösa problem i vardagssituationer utvecklas. Tonvikten ligger både på processer och praktisk tillämpning och på teoretiska kunskaper, med goda räknekunskaper som grund. Eleven ska ges förutsättningar att utveckla kunskaper inom tekniken i vardagen och om hur man löser olika vardagsproblem med hjälp av teknik. Kompetens inom vetenskap och teknik innebär dels en förståelse för de förändringar som människan gett upphov till, dels ett ansvar som enskild medborgare.
Vardagskompetens präglas av kritisk bedömning, nyfikenhet, ett intresse för etiska frågor och respekt för säkerhet och miljömässig hållbarhet, särskilt när det gäller vetenskapliga och tekniska framsteg i förhållande till individen, familjen, samhället och globala frågor.
Innehållsområden
Naturvetenskapligt tänkande
Naturvetenskapligt tänkande innebär förståelse för fenomen, företeelser, begrepp och lagar inom olika delområden. Delområdena optik och akustik kan med fördel tas upp i samarbete med biologiundervisningen kring människans sinnen.
Elektricitet och magnetism
-
samband mellan spänning, strömstyrka och resistans
-
elektriska kopplingar och kopplingsscheman
-
elektriska komponenter
-
samband mellan effekt, energiförbrukning och -kostnader
-
växelström, likström
-
induktion, generator och transformator
-
statisk elektricitet, elektriska fält
-
ledare och isolatorer
-
permanent magnetism och elektromagnetism
-
elsäkerhet
Kraft, rörelse och energi
-
hastighet
-
friktion, tröghet, gravitation, tyngd
-
likformig och olikformig rörelse
-
krafter och motkrafter
-
tryck
-
energiprincipen
-
arbete, mekanisk energi och effekt
-
energiformer
-
fritt fall och luftmotstånd
-
tyngdpunkt och stabilitet
Atom- och kärnfysik
-
elementarpartiklar
-
atomnummer och masstal, isotoper
-
elektromagnetisk strålning och joniserande strålning
-
radioaktiva ämnen och halveringstid
-
fission, fusion
-
kärnreaktorn, kärnvapen
Värme
-
densitet
-
aggregationstillstånd och fasomvandlingar
-
temperatur och temperaturskalor
-
värmeutvidgning
-
värmens spridning
-
specifik värmekapacitet, smältvärme och ångbildningsvärme?
Optik
-
ljusets egenskaper
-
ljusstyrka och belysning
-
reflektion och brytning, speglar, linser, optiska apparater och optiska fibrer
-
färger och spektra
-
optiska naturfenomen
Akustik
-
ljudets hastighet i olika material
-
ljudstyrka, frekvens och våglängd
-
alstring och fortplantning av ljud, toner, buller, eko och resonans
Astronomi
-
stjärnors livscykel, galaxer och andra fenomen i universum
-
avstånd i rymden
-
rymdfärder
Bedömning
Beskrivning av kunnande | Beskrivning av bedömning |
---|---|
Kunskapskrav för vitsordet 5 | Eleven kan beskriva fältlinjerna kring en magnet och uppbyggnad av en elektromagnet. |
Kunskapskrav för vitsordet 8 | Eleven kan förklara faktorer som påverkar elektromagnetens styrka samt kan utföra enkla beräkningar på upp- och nedtransformering. |
Kunskapskrav för vitsordet 10 | Eleven kan förklara hur transformatorn fungerar med hjälp av magnetism. |
Undervisningsmål
Ge eleven inblick i energiproduktion, distribution och förbrukning samt elsäkerhet.
Lärandemål
Eleven utvecklar kunskap om energiproduktion, distribution och förbrukning.
Nyckelkompetenser
C. Vardagskompetens
Vardagskompetens innebär förmågor som behövs för att klara sig i livet och i en vardag som förutsätter allt mångsidigare färdigheter. Det handlar om hälsa, motion, säkerhet, människorelationer, trafik och att fungera i en teknologiserad vardag. Eleven ska få lära sig om ekonomi och konsumtion, allt sådant som påverkar en hållbar livsstil. Vardagskompetens innefattar att man känner till vad som kännetecknar en sund själ, kropp och livsstil.
Skolgemenskapen hjälper eleven att förstå att var och en med sitt eget agerande påverkar såväl sitt eget som andras välbefinnande samt sin egen och andras hälsa, trygghet och säkerhet. Eleven ska uppmuntras att ta hand om sig själv och andra. Under sin grundskoletid ska eleven lära känna och förstå vilka faktorer som inverkar positivt respektive negativt på välbefinnande och hälsa och inse betydelsen av välmående, trygghet och säkerhet samt lära sig att hitta information om dessa. Eleven ska få redskap att stärka både den fysiska och psykiska hälsan.
Inom vardagskompetensen ska förmågan att utveckla och tillämpa matematiskt tänkande för att lösa problem i vardagssituationer utvecklas. Tonvikten ligger både på processer och praktisk tillämpning och på teoretiska kunskaper, med goda räknekunskaper som grund. Eleven ska ges förutsättningar att utveckla kunskaper inom tekniken i vardagen och om hur man löser olika vardagsproblem med hjälp av teknik. Kompetens inom vetenskap och teknik innebär dels en förståelse för de förändringar som människan gett upphov till, dels ett ansvar som enskild medborgare.
Vardagskompetens präglas av kritisk bedömning, nyfikenhet, ett intresse för etiska frågor och respekt för säkerhet och miljömässig hållbarhet, särskilt när det gäller vetenskapliga och tekniska framsteg i förhållande till individen, familjen, samhället och globala frågor.
H. Medborgerlig kompetens
Medborgerlig kompetens är förmåga att delta, påverka och bidra till en hållbar framtid. Kompetensen innebär förmågan att uppträda som en ansvarsfull medborgare och delta fullt ut i samhällslivet. Den innebär en förståelse av sociala, ekonomiska och politiska strukturer i samhället och insikt i global utveckling samt en förståelse för teknikens möjligheter och hur de kan bidra till samhällsutvecklingen på ett demokratiskt och hållbart sätt. Förmågan innebär både vilja och förmåga att delta aktivt i samhället och i demokratiska processer.
Under sin skoltid ska eleven fundera över sambandet mellan det förflutna, nutiden och framtiden samt olika framtidsalternativ. Eleven ska lära sig förstå betydelsen av sina val, levnadssätt och handlingar, inte bara för det egna livet, utan även för den närmaste omgivningen, samhället och naturen. Eleven ska få färdigheter att utvärdera och förändra både sina egna, skolans och samhällets förfaringssätt och verksamhetsstrukturer så att de bidrar till att bygga en hållbar framtid.
Eleven behöver få kunskap om Ålands särställning som självstyrt demilitariserat område. Som bosatt i landskapet Åland kan den enskilda individen göra stor skillnad genom att vara aktiv och delaktig. Styrkor för Åland har visat sig vara det stora egna inflytandet och korta beslutsvägar. Eleven ska uppmuntras att engagera sig i samhällsutvecklingen och få insikt i betydelsen av och möjligheterna att vara med och forma det åländska samhället.
Medborgerlig kompetens innefattar även förståelse för hållbarhetsprinciperna och de strategiska utvecklingsmålen som satts upp för Åland.
Innehållsområden
Naturvetenskapligt tänkande
Naturvetenskapligt tänkande innebär förståelse för fenomen, företeelser, begrepp och lagar inom olika delområden. Delområdena optik och akustik kan med fördel tas upp i samarbete med biologiundervisningen kring människans sinnen.
Elektricitet och magnetism
-
samband mellan spänning, strömstyrka och resistans
-
elektriska kopplingar och kopplingsscheman
-
elektriska komponenter
-
samband mellan effekt, energiförbrukning och -kostnader
-
växelström, likström
-
induktion, generator och transformator
-
statisk elektricitet, elektriska fält
-
ledare och isolatorer
-
permanent magnetism och elektromagnetism
-
elsäkerhet
Kraft, rörelse och energi
-
hastighet
-
friktion, tröghet, gravitation, tyngd
-
likformig och olikformig rörelse
-
krafter och motkrafter
-
tryck
-
energiprincipen
-
arbete, mekanisk energi och effekt
-
energiformer
-
fritt fall och luftmotstånd
-
tyngdpunkt och stabilitet
Atom- och kärnfysik
-
elementarpartiklar
-
atomnummer och masstal, isotoper
-
elektromagnetisk strålning och joniserande strålning
-
radioaktiva ämnen och halveringstid
-
fission, fusion
-
kärnreaktorn, kärnvapen
Värme
-
densitet
-
aggregationstillstånd och fasomvandlingar
-
temperatur och temperaturskalor
-
värmeutvidgning
-
värmens spridning
-
specifik värmekapacitet, smältvärme och ångbildningsvärme?
Optik
-
ljusets egenskaper
-
ljusstyrka och belysning
-
reflektion och brytning, speglar, linser, optiska apparater och optiska fibrer
-
färger och spektra
-
optiska naturfenomen
Akustik
-
ljudets hastighet i olika material
-
ljudstyrka, frekvens och våglängd
-
alstring och fortplantning av ljud, toner, buller, eko och resonans
Astronomi
-
stjärnors livscykel, galaxer och andra fenomen i universum
-
avstånd i rymden
-
rymdfärder
Bedömning
Beskrivning av kunnande | Beskrivning av bedömning |
---|---|
Kunskapskrav för vitsordet 5 | Eleven förstår grunderna i elsäkerhet och skillnaden mellan växelström och likström. |
Kunskapskrav för vitsordet 8 | Eleven förklarar grundprincipen för induktion, generator och transformator samt kan beräkna energiförbrukning |
Kunskapskrav för vitsordet 10 | Eleven kan redogöra förloppet för energiproduktion, distribution och förbrukning samt elsäkerhet. |
Undervisningsmål
Vägleda eleven att utveckla förståelse och teoretiska kunskaper i fråga om krafter och rörelser.
Lärandemål
Eleven utvecklar teoretiska kunskaper om krafter och rörelser.
Nyckelkompetenser
A. Multilitteracitet
Med kompetens i multilitteracitet avses förmågan att tolka, producera och värdera olika slag av texter i olika medier och miljöer. Denna kompetens gör det möjligt för eleven att förstå många olika slag av uttryck och att forma sin egen identitet. Begreppet multilitteracitet har en koppling till det vidgade text- och språkbegreppet vilket innebär ett bredare perspektiv än det traditionella synsättet på läs- och skrivkunnighet. Det vidgade textbegreppet är ett uttryck som används i utbildningssammanhang och begreppet innefattar förutom det skrivna och talade ordet även bild, film och ljud. Texterna kan alltså tolkas och produceras till exempel i skriven, talad, tryckt, audiovisuell eller digital form.
Eleven ska få möjlighet att utveckla mångsidig läskunnighet inom alla läroämnen via vardagsspråket för att kunna behärska begrepp och kommunikationsformer inom olika fackområden. För att eleven ska nå kompetens i multilitteracitet krävs en pedagogik med mångsidiga textmiljöer, aktivt språkutvecklande arbetssätt och samarbete mellan olika läroämnen.
Multilitteracitet omfattar läs- och skrivförmågan men även förmågan att särskilja mellan och använda olika typer av källor. Eleven ska få lära sig att söka, kombinera, omforma, presentera och kritiskt granska information i olika former, i olika kontexter och med hjälp av olika verktyg. Kompetensen i multilitteracitet bidrar till att utveckla ett kritiskt tänkande och studiekompetens, det vill säga att lära sig att lära. Kompetens i multilitteracitet innebär även en kompetens i källkritik och en förmåga att värdera olika källors tillförlitlighet och förutsätter evidensbaserade undervisningsmetoder.
C. Vardagskompetens
Vardagskompetens innebär förmågor som behövs för att klara sig i livet och i en vardag som förutsätter allt mångsidigare färdigheter. Det handlar om hälsa, motion, säkerhet, människorelationer, trafik och att fungera i en teknologiserad vardag. Eleven ska få lära sig om ekonomi och konsumtion, allt sådant som påverkar en hållbar livsstil. Vardagskompetens innefattar att man känner till vad som kännetecknar en sund själ, kropp och livsstil.
Skolgemenskapen hjälper eleven att förstå att var och en med sitt eget agerande påverkar såväl sitt eget som andras välbefinnande samt sin egen och andras hälsa, trygghet och säkerhet. Eleven ska uppmuntras att ta hand om sig själv och andra. Under sin grundskoletid ska eleven lära känna och förstå vilka faktorer som inverkar positivt respektive negativt på välbefinnande och hälsa och inse betydelsen av välmående, trygghet och säkerhet samt lära sig att hitta information om dessa. Eleven ska få redskap att stärka både den fysiska och psykiska hälsan.
Inom vardagskompetensen ska förmågan att utveckla och tillämpa matematiskt tänkande för att lösa problem i vardagssituationer utvecklas. Tonvikten ligger både på processer och praktisk tillämpning och på teoretiska kunskaper, med goda räknekunskaper som grund. Eleven ska ges förutsättningar att utveckla kunskaper inom tekniken i vardagen och om hur man löser olika vardagsproblem med hjälp av teknik. Kompetens inom vetenskap och teknik innebär dels en förståelse för de förändringar som människan gett upphov till, dels ett ansvar som enskild medborgare.
Vardagskompetens präglas av kritisk bedömning, nyfikenhet, ett intresse för etiska frågor och respekt för säkerhet och miljömässig hållbarhet, särskilt när det gäller vetenskapliga och tekniska framsteg i förhållande till individen, familjen, samhället och globala frågor.
Innehållsområden
Naturvetenskapligt tänkande
Naturvetenskapligt tänkande innebär förståelse för fenomen, företeelser, begrepp och lagar inom olika delområden. Delområdena optik och akustik kan med fördel tas upp i samarbete med biologiundervisningen kring människans sinnen.
Elektricitet och magnetism
-
samband mellan spänning, strömstyrka och resistans
-
elektriska kopplingar och kopplingsscheman
-
elektriska komponenter
-
samband mellan effekt, energiförbrukning och -kostnader
-
växelström, likström
-
induktion, generator och transformator
-
statisk elektricitet, elektriska fält
-
ledare och isolatorer
-
permanent magnetism och elektromagnetism
-
elsäkerhet
Kraft, rörelse och energi
-
hastighet
-
friktion, tröghet, gravitation, tyngd
-
likformig och olikformig rörelse
-
krafter och motkrafter
-
tryck
-
energiprincipen
-
arbete, mekanisk energi och effekt
-
energiformer
-
fritt fall och luftmotstånd
-
tyngdpunkt och stabilitet
Atom- och kärnfysik
-
elementarpartiklar
-
atomnummer och masstal, isotoper
-
elektromagnetisk strålning och joniserande strålning
-
radioaktiva ämnen och halveringstid
-
fission, fusion
-
kärnreaktorn, kärnvapen
Värme
-
densitet
-
aggregationstillstånd och fasomvandlingar
-
temperatur och temperaturskalor
-
värmeutvidgning
-
värmens spridning
-
specifik värmekapacitet, smältvärme och ångbildningsvärme?
Optik
-
ljusets egenskaper
-
ljusstyrka och belysning
-
reflektion och brytning, speglar, linser, optiska apparater och optiska fibrer
-
färger och spektra
-
optiska naturfenomen
Akustik
-
ljudets hastighet i olika material
-
ljudstyrka, frekvens och våglängd
-
alstring och fortplantning av ljud, toner, buller, eko och resonans
Astronomi
-
stjärnors livscykel, galaxer och andra fenomen i universum
-
avstånd i rymden
-
rymdfärder
Bedömning
Beskrivning av kunnande | Beskrivning av bedömning |
---|---|
Kunskapskrav för vitsordet 5 | Eleven känner till storheterna acceleration, hastighet, massa och tyngd samt gravitations- och friktionskraft. |
Kunskapskrav för vitsordet 8 | Eleven förstår vilka faktorer som påverkar friktion och gravitation samt kan förklara Arkimedes princip och Newtons lagar. |
Kunskapskrav för vitsordet 10 | Eleven förstår samband mellan storheter och kroppar som berör krafter och rörelser. |
Undervisningsmål
Handleda eleven att utveckla förståelse för tryck i olika sammanhang och situationer.
Lärandemål
Eleven utvecklar förståelse för tryck i olika sammanhang och situationer.
Nyckelkompetenser
C. Vardagskompetens
Vardagskompetens innebär förmågor som behövs för att klara sig i livet och i en vardag som förutsätter allt mångsidigare färdigheter. Det handlar om hälsa, motion, säkerhet, människorelationer, trafik och att fungera i en teknologiserad vardag. Eleven ska få lära sig om ekonomi och konsumtion, allt sådant som påverkar en hållbar livsstil. Vardagskompetens innefattar att man känner till vad som kännetecknar en sund själ, kropp och livsstil.
Skolgemenskapen hjälper eleven att förstå att var och en med sitt eget agerande påverkar såväl sitt eget som andras välbefinnande samt sin egen och andras hälsa, trygghet och säkerhet. Eleven ska uppmuntras att ta hand om sig själv och andra. Under sin grundskoletid ska eleven lära känna och förstå vilka faktorer som inverkar positivt respektive negativt på välbefinnande och hälsa och inse betydelsen av välmående, trygghet och säkerhet samt lära sig att hitta information om dessa. Eleven ska få redskap att stärka både den fysiska och psykiska hälsan.
Inom vardagskompetensen ska förmågan att utveckla och tillämpa matematiskt tänkande för att lösa problem i vardagssituationer utvecklas. Tonvikten ligger både på processer och praktisk tillämpning och på teoretiska kunskaper, med goda räknekunskaper som grund. Eleven ska ges förutsättningar att utveckla kunskaper inom tekniken i vardagen och om hur man löser olika vardagsproblem med hjälp av teknik. Kompetens inom vetenskap och teknik innebär dels en förståelse för de förändringar som människan gett upphov till, dels ett ansvar som enskild medborgare.
Vardagskompetens präglas av kritisk bedömning, nyfikenhet, ett intresse för etiska frågor och respekt för säkerhet och miljömässig hållbarhet, särskilt när det gäller vetenskapliga och tekniska framsteg i förhållande till individen, familjen, samhället och globala frågor.
Innehållsområden
Naturvetenskapligt tänkande
Naturvetenskapligt tänkande innebär förståelse för fenomen, företeelser, begrepp och lagar inom olika delområden. Delområdena optik och akustik kan med fördel tas upp i samarbete med biologiundervisningen kring människans sinnen.
Elektricitet och magnetism
-
samband mellan spänning, strömstyrka och resistans
-
elektriska kopplingar och kopplingsscheman
-
elektriska komponenter
-
samband mellan effekt, energiförbrukning och -kostnader
-
växelström, likström
-
induktion, generator och transformator
-
statisk elektricitet, elektriska fält
-
ledare och isolatorer
-
permanent magnetism och elektromagnetism
-
elsäkerhet
Kraft, rörelse och energi
-
hastighet
-
friktion, tröghet, gravitation, tyngd
-
likformig och olikformig rörelse
-
krafter och motkrafter
-
tryck
-
energiprincipen
-
arbete, mekanisk energi och effekt
-
energiformer
-
fritt fall och luftmotstånd
-
tyngdpunkt och stabilitet
Atom- och kärnfysik
-
elementarpartiklar
-
atomnummer och masstal, isotoper
-
elektromagnetisk strålning och joniserande strålning
-
radioaktiva ämnen och halveringstid
-
fission, fusion
-
kärnreaktorn, kärnvapen
Värme
-
densitet
-
aggregationstillstånd och fasomvandlingar
-
temperatur och temperaturskalor
-
värmeutvidgning
-
värmens spridning
-
specifik värmekapacitet, smältvärme och ångbildningsvärme?
Optik
-
ljusets egenskaper
-
ljusstyrka och belysning
-
reflektion och brytning, speglar, linser, optiska apparater och optiska fibrer
-
färger och spektra
-
optiska naturfenomen
Akustik
-
ljudets hastighet i olika material
-
ljudstyrka, frekvens och våglängd
-
alstring och fortplantning av ljud, toner, buller, eko och resonans
Astronomi
-
stjärnors livscykel, galaxer och andra fenomen i universum
-
avstånd i rymden
-
rymdfärder
Bedömning
Beskrivning av kunnande | Beskrivning av bedömning |
---|---|
Kunskapskrav för vitsordet 5 | Eleven kan ge exempel på tryck i olika sammanhang. |
Kunskapskrav för vitsordet 8 | Eleven kan förklara vilka faktorer som påverkar tryck och göra enkla beräkningar. |
Kunskapskrav för vitsordet 10 | Eleven kan förklara praktiska tillämpningar på kommunicerande kärl. |
Undervisningsmål
Handleda eleven att utveckla förståelse för olikformig och likformig rörelse och att tillämpa formeln för beräkning av medelhastighet.
Lärandemål
Eleven utvecklar förståelse för olikformig och likformig rörelse.
Nyckelkompetenser
C. Vardagskompetens
Vardagskompetens innebär förmågor som behövs för att klara sig i livet och i en vardag som förutsätter allt mångsidigare färdigheter. Det handlar om hälsa, motion, säkerhet, människorelationer, trafik och att fungera i en teknologiserad vardag. Eleven ska få lära sig om ekonomi och konsumtion, allt sådant som påverkar en hållbar livsstil. Vardagskompetens innefattar att man känner till vad som kännetecknar en sund själ, kropp och livsstil.
Skolgemenskapen hjälper eleven att förstå att var och en med sitt eget agerande påverkar såväl sitt eget som andras välbefinnande samt sin egen och andras hälsa, trygghet och säkerhet. Eleven ska uppmuntras att ta hand om sig själv och andra. Under sin grundskoletid ska eleven lära känna och förstå vilka faktorer som inverkar positivt respektive negativt på välbefinnande och hälsa och inse betydelsen av välmående, trygghet och säkerhet samt lära sig att hitta information om dessa. Eleven ska få redskap att stärka både den fysiska och psykiska hälsan.
Inom vardagskompetensen ska förmågan att utveckla och tillämpa matematiskt tänkande för att lösa problem i vardagssituationer utvecklas. Tonvikten ligger både på processer och praktisk tillämpning och på teoretiska kunskaper, med goda räknekunskaper som grund. Eleven ska ges förutsättningar att utveckla kunskaper inom tekniken i vardagen och om hur man löser olika vardagsproblem med hjälp av teknik. Kompetens inom vetenskap och teknik innebär dels en förståelse för de förändringar som människan gett upphov till, dels ett ansvar som enskild medborgare.
Vardagskompetens präglas av kritisk bedömning, nyfikenhet, ett intresse för etiska frågor och respekt för säkerhet och miljömässig hållbarhet, särskilt när det gäller vetenskapliga och tekniska framsteg i förhållande till individen, familjen, samhället och globala frågor.
Bedömning
Beskrivning av kunnande | Beskrivning av bedömning |
---|---|
Kunskapskrav för vitsordet 5 | Eleven kan ge exempel på en olikformig och likformig rörelse. |
Kunskapskrav för vitsordet 8 | Eleven kan tillämpa formeln för beräkning av medelhastighet. |
Kunskapskrav för vitsordet 10 | Eleven kan göra enhetsomvandlingar för hastighet och har förståelse för fritt fall och luftmotstånd. |
Undervisningsmål
Handleda eleven att utveckla förståelse för funktionsprinciper för de enkla maskinerna och tillämpningar av dessa.
Lärandemål
Eleven utvecklar förståelse för principerna för enkla maskiner.
Nyckelkompetenser
C. Vardagskompetens
Vardagskompetens innebär förmågor som behövs för att klara sig i livet och i en vardag som förutsätter allt mångsidigare färdigheter. Det handlar om hälsa, motion, säkerhet, människorelationer, trafik och att fungera i en teknologiserad vardag. Eleven ska få lära sig om ekonomi och konsumtion, allt sådant som påverkar en hållbar livsstil. Vardagskompetens innefattar att man känner till vad som kännetecknar en sund själ, kropp och livsstil.
Skolgemenskapen hjälper eleven att förstå att var och en med sitt eget agerande påverkar såväl sitt eget som andras välbefinnande samt sin egen och andras hälsa, trygghet och säkerhet. Eleven ska uppmuntras att ta hand om sig själv och andra. Under sin grundskoletid ska eleven lära känna och förstå vilka faktorer som inverkar positivt respektive negativt på välbefinnande och hälsa och inse betydelsen av välmående, trygghet och säkerhet samt lära sig att hitta information om dessa. Eleven ska få redskap att stärka både den fysiska och psykiska hälsan.
Inom vardagskompetensen ska förmågan att utveckla och tillämpa matematiskt tänkande för att lösa problem i vardagssituationer utvecklas. Tonvikten ligger både på processer och praktisk tillämpning och på teoretiska kunskaper, med goda räknekunskaper som grund. Eleven ska ges förutsättningar att utveckla kunskaper inom tekniken i vardagen och om hur man löser olika vardagsproblem med hjälp av teknik. Kompetens inom vetenskap och teknik innebär dels en förståelse för de förändringar som människan gett upphov till, dels ett ansvar som enskild medborgare.
Vardagskompetens präglas av kritisk bedömning, nyfikenhet, ett intresse för etiska frågor och respekt för säkerhet och miljömässig hållbarhet, särskilt när det gäller vetenskapliga och tekniska framsteg i förhållande till individen, familjen, samhället och globala frågor.
H. Medborgerlig kompetens
Medborgerlig kompetens är förmåga att delta, påverka och bidra till en hållbar framtid. Kompetensen innebär förmågan att uppträda som en ansvarsfull medborgare och delta fullt ut i samhällslivet. Den innebär en förståelse av sociala, ekonomiska och politiska strukturer i samhället och insikt i global utveckling samt en förståelse för teknikens möjligheter och hur de kan bidra till samhällsutvecklingen på ett demokratiskt och hållbart sätt. Förmågan innebär både vilja och förmåga att delta aktivt i samhället och i demokratiska processer.
Under sin skoltid ska eleven fundera över sambandet mellan det förflutna, nutiden och framtiden samt olika framtidsalternativ. Eleven ska lära sig förstå betydelsen av sina val, levnadssätt och handlingar, inte bara för det egna livet, utan även för den närmaste omgivningen, samhället och naturen. Eleven ska få färdigheter att utvärdera och förändra både sina egna, skolans och samhällets förfaringssätt och verksamhetsstrukturer så att de bidrar till att bygga en hållbar framtid.
Eleven behöver få kunskap om Ålands särställning som självstyrt demilitariserat område. Som bosatt i landskapet Åland kan den enskilda individen göra stor skillnad genom att vara aktiv och delaktig. Styrkor för Åland har visat sig vara det stora egna inflytandet och korta beslutsvägar. Eleven ska uppmuntras att engagera sig i samhällsutvecklingen och få insikt i betydelsen av och möjligheterna att vara med och forma det åländska samhället.
Medborgerlig kompetens innefattar även förståelse för hållbarhetsprinciperna och de strategiska utvecklingsmålen som satts upp för Åland.
Innehållsområden
Naturvetenskapligt tänkande
Naturvetenskapligt tänkande innebär förståelse för fenomen, företeelser, begrepp och lagar inom olika delområden. Delområdena optik och akustik kan med fördel tas upp i samarbete med biologiundervisningen kring människans sinnen.
Elektricitet och magnetism
-
samband mellan spänning, strömstyrka och resistans
-
elektriska kopplingar och kopplingsscheman
-
elektriska komponenter
-
samband mellan effekt, energiförbrukning och -kostnader
-
växelström, likström
-
induktion, generator och transformator
-
statisk elektricitet, elektriska fält
-
ledare och isolatorer
-
permanent magnetism och elektromagnetism
-
elsäkerhet
Kraft, rörelse och energi
-
hastighet
-
friktion, tröghet, gravitation, tyngd
-
likformig och olikformig rörelse
-
krafter och motkrafter
-
tryck
-
energiprincipen
-
arbete, mekanisk energi och effekt
-
energiformer
-
fritt fall och luftmotstånd
-
tyngdpunkt och stabilitet
Atom- och kärnfysik
-
elementarpartiklar
-
atomnummer och masstal, isotoper
-
elektromagnetisk strålning och joniserande strålning
-
radioaktiva ämnen och halveringstid
-
fission, fusion
-
kärnreaktorn, kärnvapen
Värme
-
densitet
-
aggregationstillstånd och fasomvandlingar
-
temperatur och temperaturskalor
-
värmeutvidgning
-
värmens spridning
-
specifik värmekapacitet, smältvärme och ångbildningsvärme?
Optik
-
ljusets egenskaper
-
ljusstyrka och belysning
-
reflektion och brytning, speglar, linser, optiska apparater och optiska fibrer
-
färger och spektra
-
optiska naturfenomen
Akustik
-
ljudets hastighet i olika material
-
ljudstyrka, frekvens och våglängd
-
alstring och fortplantning av ljud, toner, buller, eko och resonans
Astronomi
-
stjärnors livscykel, galaxer och andra fenomen i universum
-
avstånd i rymden
-
rymdfärder
Bedömning
Beskrivning av kunnande | Beskrivning av bedömning |
---|---|
Kunskapskrav för vitsordet 5 | Eleven kan mekanikens gyllene regel och ge exempel på enkla maskiner. |
Kunskapskrav för vitsordet 8 | Eleven förstår principen för enkla maskiner och kan göra beräkningar för enarmad hävstång. |
Kunskapskrav för vitsordet 10 | Eleven kan göra beräkningar enligt hävstångsprincipen. |
Undervisningsmål
Handleda eleven att utveckla förståelse för energiformer och lagen om energins bevarande samt sambandet mellan arbete, energi och effekt.
Lärandemål
Eleven utvecklar förståelse för lagen om energins bevarande.
Nyckelkompetenser
A. Multilitteracitet
Med kompetens i multilitteracitet avses förmågan att tolka, producera och värdera olika slag av texter i olika medier och miljöer. Denna kompetens gör det möjligt för eleven att förstå många olika slag av uttryck och att forma sin egen identitet. Begreppet multilitteracitet har en koppling till det vidgade text- och språkbegreppet vilket innebär ett bredare perspektiv än det traditionella synsättet på läs- och skrivkunnighet. Det vidgade textbegreppet är ett uttryck som används i utbildningssammanhang och begreppet innefattar förutom det skrivna och talade ordet även bild, film och ljud. Texterna kan alltså tolkas och produceras till exempel i skriven, talad, tryckt, audiovisuell eller digital form.
Eleven ska få möjlighet att utveckla mångsidig läskunnighet inom alla läroämnen via vardagsspråket för att kunna behärska begrepp och kommunikationsformer inom olika fackområden. För att eleven ska nå kompetens i multilitteracitet krävs en pedagogik med mångsidiga textmiljöer, aktivt språkutvecklande arbetssätt och samarbete mellan olika läroämnen.
Multilitteracitet omfattar läs- och skrivförmågan men även förmågan att särskilja mellan och använda olika typer av källor. Eleven ska få lära sig att söka, kombinera, omforma, presentera och kritiskt granska information i olika former, i olika kontexter och med hjälp av olika verktyg. Kompetensen i multilitteracitet bidrar till att utveckla ett kritiskt tänkande och studiekompetens, det vill säga att lära sig att lära. Kompetens i multilitteracitet innebär även en kompetens i källkritik och en förmåga att värdera olika källors tillförlitlighet och förutsätter evidensbaserade undervisningsmetoder.
C. Vardagskompetens
Vardagskompetens innebär förmågor som behövs för att klara sig i livet och i en vardag som förutsätter allt mångsidigare färdigheter. Det handlar om hälsa, motion, säkerhet, människorelationer, trafik och att fungera i en teknologiserad vardag. Eleven ska få lära sig om ekonomi och konsumtion, allt sådant som påverkar en hållbar livsstil. Vardagskompetens innefattar att man känner till vad som kännetecknar en sund själ, kropp och livsstil.
Skolgemenskapen hjälper eleven att förstå att var och en med sitt eget agerande påverkar såväl sitt eget som andras välbefinnande samt sin egen och andras hälsa, trygghet och säkerhet. Eleven ska uppmuntras att ta hand om sig själv och andra. Under sin grundskoletid ska eleven lära känna och förstå vilka faktorer som inverkar positivt respektive negativt på välbefinnande och hälsa och inse betydelsen av välmående, trygghet och säkerhet samt lära sig att hitta information om dessa. Eleven ska få redskap att stärka både den fysiska och psykiska hälsan.
Inom vardagskompetensen ska förmågan att utveckla och tillämpa matematiskt tänkande för att lösa problem i vardagssituationer utvecklas. Tonvikten ligger både på processer och praktisk tillämpning och på teoretiska kunskaper, med goda räknekunskaper som grund. Eleven ska ges förutsättningar att utveckla kunskaper inom tekniken i vardagen och om hur man löser olika vardagsproblem med hjälp av teknik. Kompetens inom vetenskap och teknik innebär dels en förståelse för de förändringar som människan gett upphov till, dels ett ansvar som enskild medborgare.
Vardagskompetens präglas av kritisk bedömning, nyfikenhet, ett intresse för etiska frågor och respekt för säkerhet och miljömässig hållbarhet, särskilt när det gäller vetenskapliga och tekniska framsteg i förhållande till individen, familjen, samhället och globala frågor.
H. Medborgerlig kompetens
Medborgerlig kompetens är förmåga att delta, påverka och bidra till en hållbar framtid. Kompetensen innebär förmågan att uppträda som en ansvarsfull medborgare och delta fullt ut i samhällslivet. Den innebär en förståelse av sociala, ekonomiska och politiska strukturer i samhället och insikt i global utveckling samt en förståelse för teknikens möjligheter och hur de kan bidra till samhällsutvecklingen på ett demokratiskt och hållbart sätt. Förmågan innebär både vilja och förmåga att delta aktivt i samhället och i demokratiska processer.
Under sin skoltid ska eleven fundera över sambandet mellan det förflutna, nutiden och framtiden samt olika framtidsalternativ. Eleven ska lära sig förstå betydelsen av sina val, levnadssätt och handlingar, inte bara för det egna livet, utan även för den närmaste omgivningen, samhället och naturen. Eleven ska få färdigheter att utvärdera och förändra både sina egna, skolans och samhällets förfaringssätt och verksamhetsstrukturer så att de bidrar till att bygga en hållbar framtid.
Eleven behöver få kunskap om Ålands särställning som självstyrt demilitariserat område. Som bosatt i landskapet Åland kan den enskilda individen göra stor skillnad genom att vara aktiv och delaktig. Styrkor för Åland har visat sig vara det stora egna inflytandet och korta beslutsvägar. Eleven ska uppmuntras att engagera sig i samhällsutvecklingen och få insikt i betydelsen av och möjligheterna att vara med och forma det åländska samhället.
Medborgerlig kompetens innefattar även förståelse för hållbarhetsprinciperna och de strategiska utvecklingsmålen som satts upp för Åland.
Innehållsområden
Naturvetenskapligt tänkande
Naturvetenskapligt tänkande innebär förståelse för fenomen, företeelser, begrepp och lagar inom olika delområden. Delområdena optik och akustik kan med fördel tas upp i samarbete med biologiundervisningen kring människans sinnen.
Elektricitet och magnetism
-
samband mellan spänning, strömstyrka och resistans
-
elektriska kopplingar och kopplingsscheman
-
elektriska komponenter
-
samband mellan effekt, energiförbrukning och -kostnader
-
växelström, likström
-
induktion, generator och transformator
-
statisk elektricitet, elektriska fält
-
ledare och isolatorer
-
permanent magnetism och elektromagnetism
-
elsäkerhet
Kraft, rörelse och energi
-
hastighet
-
friktion, tröghet, gravitation, tyngd
-
likformig och olikformig rörelse
-
krafter och motkrafter
-
tryck
-
energiprincipen
-
arbete, mekanisk energi och effekt
-
energiformer
-
fritt fall och luftmotstånd
-
tyngdpunkt och stabilitet
Atom- och kärnfysik
-
elementarpartiklar
-
atomnummer och masstal, isotoper
-
elektromagnetisk strålning och joniserande strålning
-
radioaktiva ämnen och halveringstid
-
fission, fusion
-
kärnreaktorn, kärnvapen
Värme
-
densitet
-
aggregationstillstånd och fasomvandlingar
-
temperatur och temperaturskalor
-
värmeutvidgning
-
värmens spridning
-
specifik värmekapacitet, smältvärme och ångbildningsvärme?
Optik
-
ljusets egenskaper
-
ljusstyrka och belysning
-
reflektion och brytning, speglar, linser, optiska apparater och optiska fibrer
-
färger och spektra
-
optiska naturfenomen
Akustik
-
ljudets hastighet i olika material
-
ljudstyrka, frekvens och våglängd
-
alstring och fortplantning av ljud, toner, buller, eko och resonans
Astronomi
-
stjärnors livscykel, galaxer och andra fenomen i universum
-
avstånd i rymden
-
rymdfärder
Bedömning
Beskrivning av kunnande | Beskrivning av bedömning |
---|---|
Kunskapskrav för vitsordet 5 | Eleven kan beskriva energiprincipen. |
Kunskapskrav för vitsordet 8 | Eleven kan ge exempel på energiomvandlingar i olika processer, resonera kring mekanisk energi samt beräkna arbete och effekt. |
Kunskapskrav för vitsordet 10 | Eleven kan jämföra olika energiformer och reflektera kring tillämpningen av dessa i samhället. |
Undervisningsmål
Handleda eleven att utveckla förståelse för grundämnens uppbyggnad.
Lärandemål
Eleven utvecklar förståelse för grundämnens uppbyggnad.
Nyckelkompetenser
A. Multilitteracitet
Med kompetens i multilitteracitet avses förmågan att tolka, producera och värdera olika slag av texter i olika medier och miljöer. Denna kompetens gör det möjligt för eleven att förstå många olika slag av uttryck och att forma sin egen identitet. Begreppet multilitteracitet har en koppling till det vidgade text- och språkbegreppet vilket innebär ett bredare perspektiv än det traditionella synsättet på läs- och skrivkunnighet. Det vidgade textbegreppet är ett uttryck som används i utbildningssammanhang och begreppet innefattar förutom det skrivna och talade ordet även bild, film och ljud. Texterna kan alltså tolkas och produceras till exempel i skriven, talad, tryckt, audiovisuell eller digital form.
Eleven ska få möjlighet att utveckla mångsidig läskunnighet inom alla läroämnen via vardagsspråket för att kunna behärska begrepp och kommunikationsformer inom olika fackområden. För att eleven ska nå kompetens i multilitteracitet krävs en pedagogik med mångsidiga textmiljöer, aktivt språkutvecklande arbetssätt och samarbete mellan olika läroämnen.
Multilitteracitet omfattar läs- och skrivförmågan men även förmågan att särskilja mellan och använda olika typer av källor. Eleven ska få lära sig att söka, kombinera, omforma, presentera och kritiskt granska information i olika former, i olika kontexter och med hjälp av olika verktyg. Kompetensen i multilitteracitet bidrar till att utveckla ett kritiskt tänkande och studiekompetens, det vill säga att lära sig att lära. Kompetens i multilitteracitet innebär även en kompetens i källkritik och en förmåga att värdera olika källors tillförlitlighet och förutsätter evidensbaserade undervisningsmetoder.
C. Vardagskompetens
Vardagskompetens innebär förmågor som behövs för att klara sig i livet och i en vardag som förutsätter allt mångsidigare färdigheter. Det handlar om hälsa, motion, säkerhet, människorelationer, trafik och att fungera i en teknologiserad vardag. Eleven ska få lära sig om ekonomi och konsumtion, allt sådant som påverkar en hållbar livsstil. Vardagskompetens innefattar att man känner till vad som kännetecknar en sund själ, kropp och livsstil.
Skolgemenskapen hjälper eleven att förstå att var och en med sitt eget agerande påverkar såväl sitt eget som andras välbefinnande samt sin egen och andras hälsa, trygghet och säkerhet. Eleven ska uppmuntras att ta hand om sig själv och andra. Under sin grundskoletid ska eleven lära känna och förstå vilka faktorer som inverkar positivt respektive negativt på välbefinnande och hälsa och inse betydelsen av välmående, trygghet och säkerhet samt lära sig att hitta information om dessa. Eleven ska få redskap att stärka både den fysiska och psykiska hälsan.
Inom vardagskompetensen ska förmågan att utveckla och tillämpa matematiskt tänkande för att lösa problem i vardagssituationer utvecklas. Tonvikten ligger både på processer och praktisk tillämpning och på teoretiska kunskaper, med goda räknekunskaper som grund. Eleven ska ges förutsättningar att utveckla kunskaper inom tekniken i vardagen och om hur man löser olika vardagsproblem med hjälp av teknik. Kompetens inom vetenskap och teknik innebär dels en förståelse för de förändringar som människan gett upphov till, dels ett ansvar som enskild medborgare.
Vardagskompetens präglas av kritisk bedömning, nyfikenhet, ett intresse för etiska frågor och respekt för säkerhet och miljömässig hållbarhet, särskilt när det gäller vetenskapliga och tekniska framsteg i förhållande till individen, familjen, samhället och globala frågor.
E. Lärande och social kompetens
Lärande och social kompetens innebär förmågorna att reflektera över sig själv, effektivt hantera tid och information samt samarbeta med andra på ett konstruktivt sätt. I denna kompetens ingår att lära sig att lära men även att ta hand om sitt fysiska och känslomässiga välbefinnande, känna empati och hantera konflikter.
Social kompetens kräver inte en extrovert och social personlighet utan innebär förmågan att kunna förstå sociala normer och oskrivna regler, vara lyhörd och kunna se saker ur andras perspektiv samt att vara delaktig. För att kunna samarbeta med andra och delta i samhällslivet krävs förståelse för de sociala koderna och medvetenhet om kommunikation i olika grupper och miljöer. Skolan ska erbjuda eleven gott om tillfällen att öva sig i att framföra sina åsikter på ett konstruktivt sätt och att handla etiskt. Eleven utvecklar förmågan att sätta sig in i andras situation och granska frågor och situationer ur olika perspektiv och får övning i hur man agerar i olika sociala sammanhang.
Eleven ska uppleva betydelsen av kommunikation för den egna utvecklingen genom att få träna sina sociala färdigheter och lära sig att uttrycka sig på olika sätt och att uppträda i olika situationer. Eleven ska ges möjlighet att utvecklas som språkbrukare både på svenska och andra språk på ett mångsidigt sätt. Eleven ska uppmuntras att kommunicera och uttrycka sig även med hjälp av ringa språkkunskaper.
Alla elever ska få hjälp med att iaktta hur de lär sig och med att utveckla sina strategier för lärande. Eleven bör känna till vilka lärstrategier som hen föredrar, bli medveten om sina styrkor och svagheter och få stöd för att lära sig. Färdigheten att lära sig utvecklas när eleven får ställa upp mål, planera sitt arbete, utvärdera sina framsteg och använda tekniska och andra hjälpmedel i sina studier på ett för åldern lämpligt sätt.
Innehållsområden
Naturvetenskapligt tänkande
Naturvetenskapligt tänkande innebär förståelse för fenomen, företeelser, begrepp och lagar inom olika delområden. Delområdena optik och akustik kan med fördel tas upp i samarbete med biologiundervisningen kring människans sinnen.
Elektricitet och magnetism
-
samband mellan spänning, strömstyrka och resistans
-
elektriska kopplingar och kopplingsscheman
-
elektriska komponenter
-
samband mellan effekt, energiförbrukning och -kostnader
-
växelström, likström
-
induktion, generator och transformator
-
statisk elektricitet, elektriska fält
-
ledare och isolatorer
-
permanent magnetism och elektromagnetism
-
elsäkerhet
Kraft, rörelse och energi
-
hastighet
-
friktion, tröghet, gravitation, tyngd
-
likformig och olikformig rörelse
-
krafter och motkrafter
-
tryck
-
energiprincipen
-
arbete, mekanisk energi och effekt
-
energiformer
-
fritt fall och luftmotstånd
-
tyngdpunkt och stabilitet
Atom- och kärnfysik
-
elementarpartiklar
-
atomnummer och masstal, isotoper
-
elektromagnetisk strålning och joniserande strålning
-
radioaktiva ämnen och halveringstid
-
fission, fusion
-
kärnreaktorn, kärnvapen
Värme
-
densitet
-
aggregationstillstånd och fasomvandlingar
-
temperatur och temperaturskalor
-
värmeutvidgning
-
värmens spridning
-
specifik värmekapacitet, smältvärme och ångbildningsvärme?
Optik
-
ljusets egenskaper
-
ljusstyrka och belysning
-
reflektion och brytning, speglar, linser, optiska apparater och optiska fibrer
-
färger och spektra
-
optiska naturfenomen
Akustik
-
ljudets hastighet i olika material
-
ljudstyrka, frekvens och våglängd
-
alstring och fortplantning av ljud, toner, buller, eko och resonans
Astronomi
-
stjärnors livscykel, galaxer och andra fenomen i universum
-
avstånd i rymden
-
rymdfärder
Bedömning
Beskrivning av kunnande | Beskrivning av bedömning |
---|---|
Kunskapskrav för vitsordet 5 | Eleven kan beskriva atomens uppbyggnad. |
Kunskapskrav för vitsordet 8 | Eleven kan beskriva atomens uppbyggnad utgående från atomnummer och masstal samt kan redogöra för vad en isotop är. |
Kunskapskrav för vitsordet 10 | Eleven kan beskriva en sönderfallskedja. |
Undervisningsmål
Handleda eleven att utveckla förståelse för radioaktiva ämnen och strålning.
Lärandemål
Eleven utvecklar förståelse för radioaktiva ämnen och strålning.
Nyckelkompetenser
C. Vardagskompetens
Vardagskompetens innebär förmågor som behövs för att klara sig i livet och i en vardag som förutsätter allt mångsidigare färdigheter. Det handlar om hälsa, motion, säkerhet, människorelationer, trafik och att fungera i en teknologiserad vardag. Eleven ska få lära sig om ekonomi och konsumtion, allt sådant som påverkar en hållbar livsstil. Vardagskompetens innefattar att man känner till vad som kännetecknar en sund själ, kropp och livsstil.
Skolgemenskapen hjälper eleven att förstå att var och en med sitt eget agerande påverkar såväl sitt eget som andras välbefinnande samt sin egen och andras hälsa, trygghet och säkerhet. Eleven ska uppmuntras att ta hand om sig själv och andra. Under sin grundskoletid ska eleven lära känna och förstå vilka faktorer som inverkar positivt respektive negativt på välbefinnande och hälsa och inse betydelsen av välmående, trygghet och säkerhet samt lära sig att hitta information om dessa. Eleven ska få redskap att stärka både den fysiska och psykiska hälsan.
Inom vardagskompetensen ska förmågan att utveckla och tillämpa matematiskt tänkande för att lösa problem i vardagssituationer utvecklas. Tonvikten ligger både på processer och praktisk tillämpning och på teoretiska kunskaper, med goda räknekunskaper som grund. Eleven ska ges förutsättningar att utveckla kunskaper inom tekniken i vardagen och om hur man löser olika vardagsproblem med hjälp av teknik. Kompetens inom vetenskap och teknik innebär dels en förståelse för de förändringar som människan gett upphov till, dels ett ansvar som enskild medborgare.
Vardagskompetens präglas av kritisk bedömning, nyfikenhet, ett intresse för etiska frågor och respekt för säkerhet och miljömässig hållbarhet, särskilt när det gäller vetenskapliga och tekniska framsteg i förhållande till individen, familjen, samhället och globala frågor.
H. Medborgerlig kompetens
Medborgerlig kompetens är förmåga att delta, påverka och bidra till en hållbar framtid. Kompetensen innebär förmågan att uppträda som en ansvarsfull medborgare och delta fullt ut i samhällslivet. Den innebär en förståelse av sociala, ekonomiska och politiska strukturer i samhället och insikt i global utveckling samt en förståelse för teknikens möjligheter och hur de kan bidra till samhällsutvecklingen på ett demokratiskt och hållbart sätt. Förmågan innebär både vilja och förmåga att delta aktivt i samhället och i demokratiska processer.
Under sin skoltid ska eleven fundera över sambandet mellan det förflutna, nutiden och framtiden samt olika framtidsalternativ. Eleven ska lära sig förstå betydelsen av sina val, levnadssätt och handlingar, inte bara för det egna livet, utan även för den närmaste omgivningen, samhället och naturen. Eleven ska få färdigheter att utvärdera och förändra både sina egna, skolans och samhällets förfaringssätt och verksamhetsstrukturer så att de bidrar till att bygga en hållbar framtid.
Eleven behöver få kunskap om Ålands särställning som självstyrt demilitariserat område. Som bosatt i landskapet Åland kan den enskilda individen göra stor skillnad genom att vara aktiv och delaktig. Styrkor för Åland har visat sig vara det stora egna inflytandet och korta beslutsvägar. Eleven ska uppmuntras att engagera sig i samhällsutvecklingen och få insikt i betydelsen av och möjligheterna att vara med och forma det åländska samhället.
Medborgerlig kompetens innefattar även förståelse för hållbarhetsprinciperna och de strategiska utvecklingsmålen som satts upp för Åland.
Innehållsområden
Naturvetenskapligt tänkande
Naturvetenskapligt tänkande innebär förståelse för fenomen, företeelser, begrepp och lagar inom olika delområden. Delområdena optik och akustik kan med fördel tas upp i samarbete med biologiundervisningen kring människans sinnen.
Elektricitet och magnetism
-
samband mellan spänning, strömstyrka och resistans
-
elektriska kopplingar och kopplingsscheman
-
elektriska komponenter
-
samband mellan effekt, energiförbrukning och -kostnader
-
växelström, likström
-
induktion, generator och transformator
-
statisk elektricitet, elektriska fält
-
ledare och isolatorer
-
permanent magnetism och elektromagnetism
-
elsäkerhet
Kraft, rörelse och energi
-
hastighet
-
friktion, tröghet, gravitation, tyngd
-
likformig och olikformig rörelse
-
krafter och motkrafter
-
tryck
-
energiprincipen
-
arbete, mekanisk energi och effekt
-
energiformer
-
fritt fall och luftmotstånd
-
tyngdpunkt och stabilitet
Atom- och kärnfysik
-
elementarpartiklar
-
atomnummer och masstal, isotoper
-
elektromagnetisk strålning och joniserande strålning
-
radioaktiva ämnen och halveringstid
-
fission, fusion
-
kärnreaktorn, kärnvapen
Värme
-
densitet
-
aggregationstillstånd och fasomvandlingar
-
temperatur och temperaturskalor
-
värmeutvidgning
-
värmens spridning
-
specifik värmekapacitet, smältvärme och ångbildningsvärme?
Optik
-
ljusets egenskaper
-
ljusstyrka och belysning
-
reflektion och brytning, speglar, linser, optiska apparater och optiska fibrer
-
färger och spektra
-
optiska naturfenomen
Akustik
-
ljudets hastighet i olika material
-
ljudstyrka, frekvens och våglängd
-
alstring och fortplantning av ljud, toner, buller, eko och resonans
Astronomi
-
stjärnors livscykel, galaxer och andra fenomen i universum
-
avstånd i rymden
-
rymdfärder
Bedömning
Beskrivning av kunnande | Beskrivning av bedömning |
---|---|
Kunskapskrav för vitsordet 5 | Eleven vet vad som menas med radioaktivt ämne och kan ge exempel på olika typer av strålning. |
Kunskapskrav för vitsordet 8 | Eleven kan jämföra olika typer av joniserande strålning samt förklara begreppet halveringstid. |
Kunskapskrav för vitsordet 10 | Eleven kan reflektera kring radioaktiva ämnen ur ett samhällsperspektiv samt hur strålning upptäcks och mäts. |
Undervisningsmål
Handleda eleven att utveckla kunskap om kärnenergi.
Lärandemål
Eleven utvecklar kunskap om kärnenergi.
Nyckelkompetenser
C. Vardagskompetens
Vardagskompetens innebär förmågor som behövs för att klara sig i livet och i en vardag som förutsätter allt mångsidigare färdigheter. Det handlar om hälsa, motion, säkerhet, människorelationer, trafik och att fungera i en teknologiserad vardag. Eleven ska få lära sig om ekonomi och konsumtion, allt sådant som påverkar en hållbar livsstil. Vardagskompetens innefattar att man känner till vad som kännetecknar en sund själ, kropp och livsstil.
Skolgemenskapen hjälper eleven att förstå att var och en med sitt eget agerande påverkar såväl sitt eget som andras välbefinnande samt sin egen och andras hälsa, trygghet och säkerhet. Eleven ska uppmuntras att ta hand om sig själv och andra. Under sin grundskoletid ska eleven lära känna och förstå vilka faktorer som inverkar positivt respektive negativt på välbefinnande och hälsa och inse betydelsen av välmående, trygghet och säkerhet samt lära sig att hitta information om dessa. Eleven ska få redskap att stärka både den fysiska och psykiska hälsan.
Inom vardagskompetensen ska förmågan att utveckla och tillämpa matematiskt tänkande för att lösa problem i vardagssituationer utvecklas. Tonvikten ligger både på processer och praktisk tillämpning och på teoretiska kunskaper, med goda räknekunskaper som grund. Eleven ska ges förutsättningar att utveckla kunskaper inom tekniken i vardagen och om hur man löser olika vardagsproblem med hjälp av teknik. Kompetens inom vetenskap och teknik innebär dels en förståelse för de förändringar som människan gett upphov till, dels ett ansvar som enskild medborgare.
Vardagskompetens präglas av kritisk bedömning, nyfikenhet, ett intresse för etiska frågor och respekt för säkerhet och miljömässig hållbarhet, särskilt när det gäller vetenskapliga och tekniska framsteg i förhållande till individen, familjen, samhället och globala frågor.
G. Entreprenörskompetens
Entreprenörskompetens avser förmågan att reagera på möjligheter och idéer och att omvandla dem till värde för sig själv och andra. Denna kompetens grundas på kreativitet, kritiskt tänkande och problemlösning, initiativförmåga och uthållighet samt förmågan att samarbeta för att planera och hantera projekt av kulturellt, socialt eller kommersiellt värde. Åland har en historia av entreprenörskap där företagsamhet har varit något naturligt och eftersträvansvärt för att klara sig i det lilla samhället.
Entreprenörskap är något man gör medan entreprenöriellt förhållningssätt är ett sätt att tänka. Entreprenörskap i grundskolan handlar i första hand inte om kunskap i egenföretagande utan mer om att utveckla förmågor och kompetenser som stöder eleven att bli en företagsam person. Entreprenörskap ses som en dynamisk process som leder till förändring, där handlingar leder till något positivt. Ett entreprenöriellt förhållningssätt är mer ett synsätt, ett förhållningssätt till livet, arbetet och de egna visionerna.
Det är svårt att förutspå hur arbetslivet, yrkena och arbetets karaktär kommer att se ut i framtiden eftersom samhället förändras bland annat på grund av den teknologiska utvecklingen och genom att ekonomin globaliseras. Det blir svårare än tidigare att förutspå arbetskraven. Därför behöver eleven utveckla allmänna färdigheter som främjar intresset och en positiv attityd gentemot arbete, och genom det utveckla ett förhållningssätt som främjar entreprenörskap.
Entreprenörskompetens handlar om att låta skola och samhälle mötas. Genom ämnesövergripande projekt som inte stannar i klassrummet utan förflyttas ut i samhället och gör avtryck i elevens värld utanför skolan, utvecklar eleven insikten att egna handlingar kan påverka och göra skillnad på riktigt.
Under sin skolgång ska eleven bekanta sig med arbetslivet och få erfarenheter av att arbeta och av att samarbeta med aktörer utanför skolan. På detta sätt får eleven träning i sakligt uppförande och samarbetsförmåga som behövs i arbetslivet och får upptäcka vikten av goda språkkunskaper och kommunikationsfärdigheter. I skolan ska eleverna öva sig i att arbeta i grupper, med projekt och inom olika nätverk.
H. Medborgerlig kompetens
Medborgerlig kompetens är förmåga att delta, påverka och bidra till en hållbar framtid. Kompetensen innebär förmågan att uppträda som en ansvarsfull medborgare och delta fullt ut i samhällslivet. Den innebär en förståelse av sociala, ekonomiska och politiska strukturer i samhället och insikt i global utveckling samt en förståelse för teknikens möjligheter och hur de kan bidra till samhällsutvecklingen på ett demokratiskt och hållbart sätt. Förmågan innebär både vilja och förmåga att delta aktivt i samhället och i demokratiska processer.
Under sin skoltid ska eleven fundera över sambandet mellan det förflutna, nutiden och framtiden samt olika framtidsalternativ. Eleven ska lära sig förstå betydelsen av sina val, levnadssätt och handlingar, inte bara för det egna livet, utan även för den närmaste omgivningen, samhället och naturen. Eleven ska få färdigheter att utvärdera och förändra både sina egna, skolans och samhällets förfaringssätt och verksamhetsstrukturer så att de bidrar till att bygga en hållbar framtid.
Eleven behöver få kunskap om Ålands särställning som självstyrt demilitariserat område. Som bosatt i landskapet Åland kan den enskilda individen göra stor skillnad genom att vara aktiv och delaktig. Styrkor för Åland har visat sig vara det stora egna inflytandet och korta beslutsvägar. Eleven ska uppmuntras att engagera sig i samhällsutvecklingen och få insikt i betydelsen av och möjligheterna att vara med och forma det åländska samhället.
Medborgerlig kompetens innefattar även förståelse för hållbarhetsprinciperna och de strategiska utvecklingsmålen som satts upp för Åland.
Innehållsområden
Naturvetenskapligt tänkande
Naturvetenskapligt tänkande innebär förståelse för fenomen, företeelser, begrepp och lagar inom olika delområden. Delområdena optik och akustik kan med fördel tas upp i samarbete med biologiundervisningen kring människans sinnen.
Elektricitet och magnetism
-
samband mellan spänning, strömstyrka och resistans
-
elektriska kopplingar och kopplingsscheman
-
elektriska komponenter
-
samband mellan effekt, energiförbrukning och -kostnader
-
växelström, likström
-
induktion, generator och transformator
-
statisk elektricitet, elektriska fält
-
ledare och isolatorer
-
permanent magnetism och elektromagnetism
-
elsäkerhet
Kraft, rörelse och energi
-
hastighet
-
friktion, tröghet, gravitation, tyngd
-
likformig och olikformig rörelse
-
krafter och motkrafter
-
tryck
-
energiprincipen
-
arbete, mekanisk energi och effekt
-
energiformer
-
fritt fall och luftmotstånd
-
tyngdpunkt och stabilitet
Atom- och kärnfysik
-
elementarpartiklar
-
atomnummer och masstal, isotoper
-
elektromagnetisk strålning och joniserande strålning
-
radioaktiva ämnen och halveringstid
-
fission, fusion
-
kärnreaktorn, kärnvapen
Värme
-
densitet
-
aggregationstillstånd och fasomvandlingar
-
temperatur och temperaturskalor
-
värmeutvidgning
-
värmens spridning
-
specifik värmekapacitet, smältvärme och ångbildningsvärme?
Optik
-
ljusets egenskaper
-
ljusstyrka och belysning
-
reflektion och brytning, speglar, linser, optiska apparater och optiska fibrer
-
färger och spektra
-
optiska naturfenomen
Akustik
-
ljudets hastighet i olika material
-
ljudstyrka, frekvens och våglängd
-
alstring och fortplantning av ljud, toner, buller, eko och resonans
Astronomi
-
stjärnors livscykel, galaxer och andra fenomen i universum
-
avstånd i rymden
-
rymdfärder
Bedömning
Beskrivning av kunnande | Beskrivning av bedömning |
---|---|
Kunskapskrav för vitsordet 5 | Eleven kan skilja mellan fission och fusion. |
Kunskapskrav för vitsordet 8 | Eleven kan förklara processerna fission och fusion samt ge exempel på tillämpning. |
Kunskapskrav för vitsordet 10 | Eleven kan beskriva ett kärnkraftverks funktion och reflektera kring fördelar och nackdelar. |
Undervisningsmål
Handleda eleven att utveckla förståelse för aggregationstillstånd och fasomvandlingar samt hur värmeenergi lagras och avges.
Lärandemål
Eleven utvecklar förståelse för aggregationstillstånd och fasomvandlingar.
Nyckelkompetenser
C. Vardagskompetens
Vardagskompetens innebär förmågor som behövs för att klara sig i livet och i en vardag som förutsätter allt mångsidigare färdigheter. Det handlar om hälsa, motion, säkerhet, människorelationer, trafik och att fungera i en teknologiserad vardag. Eleven ska få lära sig om ekonomi och konsumtion, allt sådant som påverkar en hållbar livsstil. Vardagskompetens innefattar att man känner till vad som kännetecknar en sund själ, kropp och livsstil.
Skolgemenskapen hjälper eleven att förstå att var och en med sitt eget agerande påverkar såväl sitt eget som andras välbefinnande samt sin egen och andras hälsa, trygghet och säkerhet. Eleven ska uppmuntras att ta hand om sig själv och andra. Under sin grundskoletid ska eleven lära känna och förstå vilka faktorer som inverkar positivt respektive negativt på välbefinnande och hälsa och inse betydelsen av välmående, trygghet och säkerhet samt lära sig att hitta information om dessa. Eleven ska få redskap att stärka både den fysiska och psykiska hälsan.
Inom vardagskompetensen ska förmågan att utveckla och tillämpa matematiskt tänkande för att lösa problem i vardagssituationer utvecklas. Tonvikten ligger både på processer och praktisk tillämpning och på teoretiska kunskaper, med goda räknekunskaper som grund. Eleven ska ges förutsättningar att utveckla kunskaper inom tekniken i vardagen och om hur man löser olika vardagsproblem med hjälp av teknik. Kompetens inom vetenskap och teknik innebär dels en förståelse för de förändringar som människan gett upphov till, dels ett ansvar som enskild medborgare.
Vardagskompetens präglas av kritisk bedömning, nyfikenhet, ett intresse för etiska frågor och respekt för säkerhet och miljömässig hållbarhet, särskilt när det gäller vetenskapliga och tekniska framsteg i förhållande till individen, familjen, samhället och globala frågor.
Innehållsområden
Naturvetenskapligt tänkande
Naturvetenskapligt tänkande innebär förståelse för fenomen, företeelser, begrepp och lagar inom olika delområden. Delområdena optik och akustik kan med fördel tas upp i samarbete med biologiundervisningen kring människans sinnen.
Elektricitet och magnetism
-
samband mellan spänning, strömstyrka och resistans
-
elektriska kopplingar och kopplingsscheman
-
elektriska komponenter
-
samband mellan effekt, energiförbrukning och -kostnader
-
växelström, likström
-
induktion, generator och transformator
-
statisk elektricitet, elektriska fält
-
ledare och isolatorer
-
permanent magnetism och elektromagnetism
-
elsäkerhet
Kraft, rörelse och energi
-
hastighet
-
friktion, tröghet, gravitation, tyngd
-
likformig och olikformig rörelse
-
krafter och motkrafter
-
tryck
-
energiprincipen
-
arbete, mekanisk energi och effekt
-
energiformer
-
fritt fall och luftmotstånd
-
tyngdpunkt och stabilitet
Atom- och kärnfysik
-
elementarpartiklar
-
atomnummer och masstal, isotoper
-
elektromagnetisk strålning och joniserande strålning
-
radioaktiva ämnen och halveringstid
-
fission, fusion
-
kärnreaktorn, kärnvapen
Värme
-
densitet
-
aggregationstillstånd och fasomvandlingar
-
temperatur och temperaturskalor
-
värmeutvidgning
-
värmens spridning
-
specifik värmekapacitet, smältvärme och ångbildningsvärme?
Optik
-
ljusets egenskaper
-
ljusstyrka och belysning
-
reflektion och brytning, speglar, linser, optiska apparater och optiska fibrer
-
färger och spektra
-
optiska naturfenomen
Akustik
-
ljudets hastighet i olika material
-
ljudstyrka, frekvens och våglängd
-
alstring och fortplantning av ljud, toner, buller, eko och resonans
Astronomi
-
stjärnors livscykel, galaxer och andra fenomen i universum
-
avstånd i rymden
-
rymdfärder
Bedömning
Beskrivning av kunnande | Beskrivning av bedömning |
---|---|
Kunskapskrav för vitsordet 5 | Eleven kan namnge fasomvandlingar. |
Kunskapskrav för vitsordet 8 | Eleven visar förståelse för sambandet mellan partiklars rörelse och lagring och avgivning av värmeenergi. |
Kunskapskrav för vitsordet 10 | Eleven förstår och kan göra beräkningar med värmekapacitet, smältvärme och ångbildningsvärme. |
Undervisningsmål
Handleda eleven att utveckla kunskap om temperatur, temperaturskalor, värmeutvidgning och densitet.
Lärandemål
Eleven utvecklar kunskap om temperatur, temperaturskalor, värmeutvidgning och densitet.
Nyckelkompetenser
A. Multilitteracitet
Med kompetens i multilitteracitet avses förmågan att tolka, producera och värdera olika slag av texter i olika medier och miljöer. Denna kompetens gör det möjligt för eleven att förstå många olika slag av uttryck och att forma sin egen identitet. Begreppet multilitteracitet har en koppling till det vidgade text- och språkbegreppet vilket innebär ett bredare perspektiv än det traditionella synsättet på läs- och skrivkunnighet. Det vidgade textbegreppet är ett uttryck som används i utbildningssammanhang och begreppet innefattar förutom det skrivna och talade ordet även bild, film och ljud. Texterna kan alltså tolkas och produceras till exempel i skriven, talad, tryckt, audiovisuell eller digital form.
Eleven ska få möjlighet att utveckla mångsidig läskunnighet inom alla läroämnen via vardagsspråket för att kunna behärska begrepp och kommunikationsformer inom olika fackområden. För att eleven ska nå kompetens i multilitteracitet krävs en pedagogik med mångsidiga textmiljöer, aktivt språkutvecklande arbetssätt och samarbete mellan olika läroämnen.
Multilitteracitet omfattar läs- och skrivförmågan men även förmågan att särskilja mellan och använda olika typer av källor. Eleven ska få lära sig att söka, kombinera, omforma, presentera och kritiskt granska information i olika former, i olika kontexter och med hjälp av olika verktyg. Kompetensen i multilitteracitet bidrar till att utveckla ett kritiskt tänkande och studiekompetens, det vill säga att lära sig att lära. Kompetens i multilitteracitet innebär även en kompetens i källkritik och en förmåga att värdera olika källors tillförlitlighet och förutsätter evidensbaserade undervisningsmetoder.
C. Vardagskompetens
Vardagskompetens innebär förmågor som behövs för att klara sig i livet och i en vardag som förutsätter allt mångsidigare färdigheter. Det handlar om hälsa, motion, säkerhet, människorelationer, trafik och att fungera i en teknologiserad vardag. Eleven ska få lära sig om ekonomi och konsumtion, allt sådant som påverkar en hållbar livsstil. Vardagskompetens innefattar att man känner till vad som kännetecknar en sund själ, kropp och livsstil.
Skolgemenskapen hjälper eleven att förstå att var och en med sitt eget agerande påverkar såväl sitt eget som andras välbefinnande samt sin egen och andras hälsa, trygghet och säkerhet. Eleven ska uppmuntras att ta hand om sig själv och andra. Under sin grundskoletid ska eleven lära känna och förstå vilka faktorer som inverkar positivt respektive negativt på välbefinnande och hälsa och inse betydelsen av välmående, trygghet och säkerhet samt lära sig att hitta information om dessa. Eleven ska få redskap att stärka både den fysiska och psykiska hälsan.
Inom vardagskompetensen ska förmågan att utveckla och tillämpa matematiskt tänkande för att lösa problem i vardagssituationer utvecklas. Tonvikten ligger både på processer och praktisk tillämpning och på teoretiska kunskaper, med goda räknekunskaper som grund. Eleven ska ges förutsättningar att utveckla kunskaper inom tekniken i vardagen och om hur man löser olika vardagsproblem med hjälp av teknik. Kompetens inom vetenskap och teknik innebär dels en förståelse för de förändringar som människan gett upphov till, dels ett ansvar som enskild medborgare.
Vardagskompetens präglas av kritisk bedömning, nyfikenhet, ett intresse för etiska frågor och respekt för säkerhet och miljömässig hållbarhet, särskilt när det gäller vetenskapliga och tekniska framsteg i förhållande till individen, familjen, samhället och globala frågor.
E. Lärande och social kompetens
Lärande och social kompetens innebär förmågorna att reflektera över sig själv, effektivt hantera tid och information samt samarbeta med andra på ett konstruktivt sätt. I denna kompetens ingår att lära sig att lära men även att ta hand om sitt fysiska och känslomässiga välbefinnande, känna empati och hantera konflikter.
Social kompetens kräver inte en extrovert och social personlighet utan innebär förmågan att kunna förstå sociala normer och oskrivna regler, vara lyhörd och kunna se saker ur andras perspektiv samt att vara delaktig. För att kunna samarbeta med andra och delta i samhällslivet krävs förståelse för de sociala koderna och medvetenhet om kommunikation i olika grupper och miljöer. Skolan ska erbjuda eleven gott om tillfällen att öva sig i att framföra sina åsikter på ett konstruktivt sätt och att handla etiskt. Eleven utvecklar förmågan att sätta sig in i andras situation och granska frågor och situationer ur olika perspektiv och får övning i hur man agerar i olika sociala sammanhang.
Eleven ska uppleva betydelsen av kommunikation för den egna utvecklingen genom att få träna sina sociala färdigheter och lära sig att uttrycka sig på olika sätt och att uppträda i olika situationer. Eleven ska ges möjlighet att utvecklas som språkbrukare både på svenska och andra språk på ett mångsidigt sätt. Eleven ska uppmuntras att kommunicera och uttrycka sig även med hjälp av ringa språkkunskaper.
Alla elever ska få hjälp med att iaktta hur de lär sig och med att utveckla sina strategier för lärande. Eleven bör känna till vilka lärstrategier som hen föredrar, bli medveten om sina styrkor och svagheter och få stöd för att lära sig. Färdigheten att lära sig utvecklas när eleven får ställa upp mål, planera sitt arbete, utvärdera sina framsteg och använda tekniska och andra hjälpmedel i sina studier på ett för åldern lämpligt sätt.
Innehållsområden
Naturvetenskapligt tänkande
Naturvetenskapligt tänkande innebär förståelse för fenomen, företeelser, begrepp och lagar inom olika delområden. Delområdena optik och akustik kan med fördel tas upp i samarbete med biologiundervisningen kring människans sinnen.
Elektricitet och magnetism
-
samband mellan spänning, strömstyrka och resistans
-
elektriska kopplingar och kopplingsscheman
-
elektriska komponenter
-
samband mellan effekt, energiförbrukning och -kostnader
-
växelström, likström
-
induktion, generator och transformator
-
statisk elektricitet, elektriska fält
-
ledare och isolatorer
-
permanent magnetism och elektromagnetism
-
elsäkerhet
Kraft, rörelse och energi
-
hastighet
-
friktion, tröghet, gravitation, tyngd
-
likformig och olikformig rörelse
-
krafter och motkrafter
-
tryck
-
energiprincipen
-
arbete, mekanisk energi och effekt
-
energiformer
-
fritt fall och luftmotstånd
-
tyngdpunkt och stabilitet
Atom- och kärnfysik
-
elementarpartiklar
-
atomnummer och masstal, isotoper
-
elektromagnetisk strålning och joniserande strålning
-
radioaktiva ämnen och halveringstid
-
fission, fusion
-
kärnreaktorn, kärnvapen
Värme
-
densitet
-
aggregationstillstånd och fasomvandlingar
-
temperatur och temperaturskalor
-
värmeutvidgning
-
värmens spridning
-
specifik värmekapacitet, smältvärme och ångbildningsvärme?
Optik
-
ljusets egenskaper
-
ljusstyrka och belysning
-
reflektion och brytning, speglar, linser, optiska apparater och optiska fibrer
-
färger och spektra
-
optiska naturfenomen
Akustik
-
ljudets hastighet i olika material
-
ljudstyrka, frekvens och våglängd
-
alstring och fortplantning av ljud, toner, buller, eko och resonans
Astronomi
-
stjärnors livscykel, galaxer och andra fenomen i universum
-
avstånd i rymden
-
rymdfärder
Bedömning
Beskrivning av kunnande | Beskrivning av bedömning |
---|---|
Kunskapskrav för vitsordet 5 | Eleven känner till värmeutvidgning och att temperatur är ett mått på partiklars rörelse samt några temperaturskalor. |
Kunskapskrav för vitsordet 8 | Eleven förstår hur temperatur påverkar volymen och densiteten och kan ge några exempel på detta från vardagen. |
Kunskapskrav för vitsordet 10 | Eleven kan beräkna värmeutvidgning och kan förklara hur det påverkar vardagliga situationer. |
Undervisningsmål
Handleda eleven att utveckla förståelse för ljusets allmänna egenskaper.
Lärandemål
Eleven utvecklar förståelse för ljusets egenskaper.
Nyckelkompetenser
A. Multilitteracitet
Med kompetens i multilitteracitet avses förmågan att tolka, producera och värdera olika slag av texter i olika medier och miljöer. Denna kompetens gör det möjligt för eleven att förstå många olika slag av uttryck och att forma sin egen identitet. Begreppet multilitteracitet har en koppling till det vidgade text- och språkbegreppet vilket innebär ett bredare perspektiv än det traditionella synsättet på läs- och skrivkunnighet. Det vidgade textbegreppet är ett uttryck som används i utbildningssammanhang och begreppet innefattar förutom det skrivna och talade ordet även bild, film och ljud. Texterna kan alltså tolkas och produceras till exempel i skriven, talad, tryckt, audiovisuell eller digital form.
Eleven ska få möjlighet att utveckla mångsidig läskunnighet inom alla läroämnen via vardagsspråket för att kunna behärska begrepp och kommunikationsformer inom olika fackområden. För att eleven ska nå kompetens i multilitteracitet krävs en pedagogik med mångsidiga textmiljöer, aktivt språkutvecklande arbetssätt och samarbete mellan olika läroämnen.
Multilitteracitet omfattar läs- och skrivförmågan men även förmågan att särskilja mellan och använda olika typer av källor. Eleven ska få lära sig att söka, kombinera, omforma, presentera och kritiskt granska information i olika former, i olika kontexter och med hjälp av olika verktyg. Kompetensen i multilitteracitet bidrar till att utveckla ett kritiskt tänkande och studiekompetens, det vill säga att lära sig att lära. Kompetens i multilitteracitet innebär även en kompetens i källkritik och en förmåga att värdera olika källors tillförlitlighet och förutsätter evidensbaserade undervisningsmetoder.
C. Vardagskompetens
Vardagskompetens innebär förmågor som behövs för att klara sig i livet och i en vardag som förutsätter allt mångsidigare färdigheter. Det handlar om hälsa, motion, säkerhet, människorelationer, trafik och att fungera i en teknologiserad vardag. Eleven ska få lära sig om ekonomi och konsumtion, allt sådant som påverkar en hållbar livsstil. Vardagskompetens innefattar att man känner till vad som kännetecknar en sund själ, kropp och livsstil.
Skolgemenskapen hjälper eleven att förstå att var och en med sitt eget agerande påverkar såväl sitt eget som andras välbefinnande samt sin egen och andras hälsa, trygghet och säkerhet. Eleven ska uppmuntras att ta hand om sig själv och andra. Under sin grundskoletid ska eleven lära känna och förstå vilka faktorer som inverkar positivt respektive negativt på välbefinnande och hälsa och inse betydelsen av välmående, trygghet och säkerhet samt lära sig att hitta information om dessa. Eleven ska få redskap att stärka både den fysiska och psykiska hälsan.
Inom vardagskompetensen ska förmågan att utveckla och tillämpa matematiskt tänkande för att lösa problem i vardagssituationer utvecklas. Tonvikten ligger både på processer och praktisk tillämpning och på teoretiska kunskaper, med goda räknekunskaper som grund. Eleven ska ges förutsättningar att utveckla kunskaper inom tekniken i vardagen och om hur man löser olika vardagsproblem med hjälp av teknik. Kompetens inom vetenskap och teknik innebär dels en förståelse för de förändringar som människan gett upphov till, dels ett ansvar som enskild medborgare.
Vardagskompetens präglas av kritisk bedömning, nyfikenhet, ett intresse för etiska frågor och respekt för säkerhet och miljömässig hållbarhet, särskilt när det gäller vetenskapliga och tekniska framsteg i förhållande till individen, familjen, samhället och globala frågor.
E. Lärande och social kompetens
Lärande och social kompetens innebär förmågorna att reflektera över sig själv, effektivt hantera tid och information samt samarbeta med andra på ett konstruktivt sätt. I denna kompetens ingår att lära sig att lära men även att ta hand om sitt fysiska och känslomässiga välbefinnande, känna empati och hantera konflikter.
Social kompetens kräver inte en extrovert och social personlighet utan innebär förmågan att kunna förstå sociala normer och oskrivna regler, vara lyhörd och kunna se saker ur andras perspektiv samt att vara delaktig. För att kunna samarbeta med andra och delta i samhällslivet krävs förståelse för de sociala koderna och medvetenhet om kommunikation i olika grupper och miljöer. Skolan ska erbjuda eleven gott om tillfällen att öva sig i att framföra sina åsikter på ett konstruktivt sätt och att handla etiskt. Eleven utvecklar förmågan att sätta sig in i andras situation och granska frågor och situationer ur olika perspektiv och får övning i hur man agerar i olika sociala sammanhang.
Eleven ska uppleva betydelsen av kommunikation för den egna utvecklingen genom att få träna sina sociala färdigheter och lära sig att uttrycka sig på olika sätt och att uppträda i olika situationer. Eleven ska ges möjlighet att utvecklas som språkbrukare både på svenska och andra språk på ett mångsidigt sätt. Eleven ska uppmuntras att kommunicera och uttrycka sig även med hjälp av ringa språkkunskaper.
Alla elever ska få hjälp med att iaktta hur de lär sig och med att utveckla sina strategier för lärande. Eleven bör känna till vilka lärstrategier som hen föredrar, bli medveten om sina styrkor och svagheter och få stöd för att lära sig. Färdigheten att lära sig utvecklas när eleven får ställa upp mål, planera sitt arbete, utvärdera sina framsteg och använda tekniska och andra hjälpmedel i sina studier på ett för åldern lämpligt sätt.
Innehållsområden
Naturvetenskapligt tänkande
Naturvetenskapligt tänkande innebär förståelse för fenomen, företeelser, begrepp och lagar inom olika delområden. Delområdena optik och akustik kan med fördel tas upp i samarbete med biologiundervisningen kring människans sinnen.
Elektricitet och magnetism
-
samband mellan spänning, strömstyrka och resistans
-
elektriska kopplingar och kopplingsscheman
-
elektriska komponenter
-
samband mellan effekt, energiförbrukning och -kostnader
-
växelström, likström
-
induktion, generator och transformator
-
statisk elektricitet, elektriska fält
-
ledare och isolatorer
-
permanent magnetism och elektromagnetism
-
elsäkerhet
Kraft, rörelse och energi
-
hastighet
-
friktion, tröghet, gravitation, tyngd
-
likformig och olikformig rörelse
-
krafter och motkrafter
-
tryck
-
energiprincipen
-
arbete, mekanisk energi och effekt
-
energiformer
-
fritt fall och luftmotstånd
-
tyngdpunkt och stabilitet
Atom- och kärnfysik
-
elementarpartiklar
-
atomnummer och masstal, isotoper
-
elektromagnetisk strålning och joniserande strålning
-
radioaktiva ämnen och halveringstid
-
fission, fusion
-
kärnreaktorn, kärnvapen
Värme
-
densitet
-
aggregationstillstånd och fasomvandlingar
-
temperatur och temperaturskalor
-
värmeutvidgning
-
värmens spridning
-
specifik värmekapacitet, smältvärme och ångbildningsvärme?
Optik
-
ljusets egenskaper
-
ljusstyrka och belysning
-
reflektion och brytning, speglar, linser, optiska apparater och optiska fibrer
-
färger och spektra
-
optiska naturfenomen
Akustik
-
ljudets hastighet i olika material
-
ljudstyrka, frekvens och våglängd
-
alstring och fortplantning av ljud, toner, buller, eko och resonans
Astronomi
-
stjärnors livscykel, galaxer och andra fenomen i universum
-
avstånd i rymden
-
rymdfärder
Bedömning
Beskrivning av kunnande | Beskrivning av bedömning |
---|---|
Kunskapskrav för vitsordet 5 | Eleven känner till begreppen ljuskälla och skugga samt kan ljusets hastighet. |
Kunskapskrav för vitsordet 8 | Eleven kan redogöra för optiska begrepp. |
Kunskapskrav för vitsordet 10 | Eleven kan förklara sambandet mellan färg och våglängd. |
Undervisningsmål
Handleda eleven att utveckla förståelse för ljusets reflektion i speglar och olika ytor samt ljusets brytning i linser och prismor.
Lärandemål
Eleven utvecklar förståelse för ljusets reflektion och brytning.
Nyckelkompetenser
A. Multilitteracitet
Med kompetens i multilitteracitet avses förmågan att tolka, producera och värdera olika slag av texter i olika medier och miljöer. Denna kompetens gör det möjligt för eleven att förstå många olika slag av uttryck och att forma sin egen identitet. Begreppet multilitteracitet har en koppling till det vidgade text- och språkbegreppet vilket innebär ett bredare perspektiv än det traditionella synsättet på läs- och skrivkunnighet. Det vidgade textbegreppet är ett uttryck som används i utbildningssammanhang och begreppet innefattar förutom det skrivna och talade ordet även bild, film och ljud. Texterna kan alltså tolkas och produceras till exempel i skriven, talad, tryckt, audiovisuell eller digital form.
Eleven ska få möjlighet att utveckla mångsidig läskunnighet inom alla läroämnen via vardagsspråket för att kunna behärska begrepp och kommunikationsformer inom olika fackområden. För att eleven ska nå kompetens i multilitteracitet krävs en pedagogik med mångsidiga textmiljöer, aktivt språkutvecklande arbetssätt och samarbete mellan olika läroämnen.
Multilitteracitet omfattar läs- och skrivförmågan men även förmågan att särskilja mellan och använda olika typer av källor. Eleven ska få lära sig att söka, kombinera, omforma, presentera och kritiskt granska information i olika former, i olika kontexter och med hjälp av olika verktyg. Kompetensen i multilitteracitet bidrar till att utveckla ett kritiskt tänkande och studiekompetens, det vill säga att lära sig att lära. Kompetens i multilitteracitet innebär även en kompetens i källkritik och en förmåga att värdera olika källors tillförlitlighet och förutsätter evidensbaserade undervisningsmetoder.
C. Vardagskompetens
Vardagskompetens innebär förmågor som behövs för att klara sig i livet och i en vardag som förutsätter allt mångsidigare färdigheter. Det handlar om hälsa, motion, säkerhet, människorelationer, trafik och att fungera i en teknologiserad vardag. Eleven ska få lära sig om ekonomi och konsumtion, allt sådant som påverkar en hållbar livsstil. Vardagskompetens innefattar att man känner till vad som kännetecknar en sund själ, kropp och livsstil.
Skolgemenskapen hjälper eleven att förstå att var och en med sitt eget agerande påverkar såväl sitt eget som andras välbefinnande samt sin egen och andras hälsa, trygghet och säkerhet. Eleven ska uppmuntras att ta hand om sig själv och andra. Under sin grundskoletid ska eleven lära känna och förstå vilka faktorer som inverkar positivt respektive negativt på välbefinnande och hälsa och inse betydelsen av välmående, trygghet och säkerhet samt lära sig att hitta information om dessa. Eleven ska få redskap att stärka både den fysiska och psykiska hälsan.
Inom vardagskompetensen ska förmågan att utveckla och tillämpa matematiskt tänkande för att lösa problem i vardagssituationer utvecklas. Tonvikten ligger både på processer och praktisk tillämpning och på teoretiska kunskaper, med goda räknekunskaper som grund. Eleven ska ges förutsättningar att utveckla kunskaper inom tekniken i vardagen och om hur man löser olika vardagsproblem med hjälp av teknik. Kompetens inom vetenskap och teknik innebär dels en förståelse för de förändringar som människan gett upphov till, dels ett ansvar som enskild medborgare.
Vardagskompetens präglas av kritisk bedömning, nyfikenhet, ett intresse för etiska frågor och respekt för säkerhet och miljömässig hållbarhet, särskilt när det gäller vetenskapliga och tekniska framsteg i förhållande till individen, familjen, samhället och globala frågor.
E. Lärande och social kompetens
Lärande och social kompetens innebär förmågorna att reflektera över sig själv, effektivt hantera tid och information samt samarbeta med andra på ett konstruktivt sätt. I denna kompetens ingår att lära sig att lära men även att ta hand om sitt fysiska och känslomässiga välbefinnande, känna empati och hantera konflikter.
Social kompetens kräver inte en extrovert och social personlighet utan innebär förmågan att kunna förstå sociala normer och oskrivna regler, vara lyhörd och kunna se saker ur andras perspektiv samt att vara delaktig. För att kunna samarbeta med andra och delta i samhällslivet krävs förståelse för de sociala koderna och medvetenhet om kommunikation i olika grupper och miljöer. Skolan ska erbjuda eleven gott om tillfällen att öva sig i att framföra sina åsikter på ett konstruktivt sätt och att handla etiskt. Eleven utvecklar förmågan att sätta sig in i andras situation och granska frågor och situationer ur olika perspektiv och får övning i hur man agerar i olika sociala sammanhang.
Eleven ska uppleva betydelsen av kommunikation för den egna utvecklingen genom att få träna sina sociala färdigheter och lära sig att uttrycka sig på olika sätt och att uppträda i olika situationer. Eleven ska ges möjlighet att utvecklas som språkbrukare både på svenska och andra språk på ett mångsidigt sätt. Eleven ska uppmuntras att kommunicera och uttrycka sig även med hjälp av ringa språkkunskaper.
Alla elever ska få hjälp med att iaktta hur de lär sig och med att utveckla sina strategier för lärande. Eleven bör känna till vilka lärstrategier som hen föredrar, bli medveten om sina styrkor och svagheter och få stöd för att lära sig. Färdigheten att lära sig utvecklas när eleven får ställa upp mål, planera sitt arbete, utvärdera sina framsteg och använda tekniska och andra hjälpmedel i sina studier på ett för åldern lämpligt sätt.
Innehållsområden
Naturvetenskapligt tänkande
Naturvetenskapligt tänkande innebär förståelse för fenomen, företeelser, begrepp och lagar inom olika delområden. Delområdena optik och akustik kan med fördel tas upp i samarbete med biologiundervisningen kring människans sinnen.
Elektricitet och magnetism
-
samband mellan spänning, strömstyrka och resistans
-
elektriska kopplingar och kopplingsscheman
-
elektriska komponenter
-
samband mellan effekt, energiförbrukning och -kostnader
-
växelström, likström
-
induktion, generator och transformator
-
statisk elektricitet, elektriska fält
-
ledare och isolatorer
-
permanent magnetism och elektromagnetism
-
elsäkerhet
Kraft, rörelse och energi
-
hastighet
-
friktion, tröghet, gravitation, tyngd
-
likformig och olikformig rörelse
-
krafter och motkrafter
-
tryck
-
energiprincipen
-
arbete, mekanisk energi och effekt
-
energiformer
-
fritt fall och luftmotstånd
-
tyngdpunkt och stabilitet
Atom- och kärnfysik
-
elementarpartiklar
-
atomnummer och masstal, isotoper
-
elektromagnetisk strålning och joniserande strålning
-
radioaktiva ämnen och halveringstid
-
fission, fusion
-
kärnreaktorn, kärnvapen
Värme
-
densitet
-
aggregationstillstånd och fasomvandlingar
-
temperatur och temperaturskalor
-
värmeutvidgning
-
värmens spridning
-
specifik värmekapacitet, smältvärme och ångbildningsvärme?
Optik
-
ljusets egenskaper
-
ljusstyrka och belysning
-
reflektion och brytning, speglar, linser, optiska apparater och optiska fibrer
-
färger och spektra
-
optiska naturfenomen
Akustik
-
ljudets hastighet i olika material
-
ljudstyrka, frekvens och våglängd
-
alstring och fortplantning av ljud, toner, buller, eko och resonans
Astronomi
-
stjärnors livscykel, galaxer och andra fenomen i universum
-
avstånd i rymden
-
rymdfärder
Bedömning
Beskrivning av kunnande | Beskrivning av bedömning |
---|---|
Kunskapskrav för vitsordet 5 | Eleven känner till olika speglar och linser. |
Kunskapskrav för vitsordet 8 | Eleven kan förklara hur ljusets reflekteras och bryts samt hur det tillämpas i optiska instrument. |
Kunskapskrav för vitsordet 10 | Eleven kan förklara något optiskt naturfenomen. |
Undervisningsmål
Handleda eleven att utveckla förståelse för ljudets egenskaper.
Lärandemål
Eleven utvecklar förståelse för ljudets egenskaper.
Nyckelkompetenser
A. Multilitteracitet
Med kompetens i multilitteracitet avses förmågan att tolka, producera och värdera olika slag av texter i olika medier och miljöer. Denna kompetens gör det möjligt för eleven att förstå många olika slag av uttryck och att forma sin egen identitet. Begreppet multilitteracitet har en koppling till det vidgade text- och språkbegreppet vilket innebär ett bredare perspektiv än det traditionella synsättet på läs- och skrivkunnighet. Det vidgade textbegreppet är ett uttryck som används i utbildningssammanhang och begreppet innefattar förutom det skrivna och talade ordet även bild, film och ljud. Texterna kan alltså tolkas och produceras till exempel i skriven, talad, tryckt, audiovisuell eller digital form.
Eleven ska få möjlighet att utveckla mångsidig läskunnighet inom alla läroämnen via vardagsspråket för att kunna behärska begrepp och kommunikationsformer inom olika fackområden. För att eleven ska nå kompetens i multilitteracitet krävs en pedagogik med mångsidiga textmiljöer, aktivt språkutvecklande arbetssätt och samarbete mellan olika läroämnen.
Multilitteracitet omfattar läs- och skrivförmågan men även förmågan att särskilja mellan och använda olika typer av källor. Eleven ska få lära sig att söka, kombinera, omforma, presentera och kritiskt granska information i olika former, i olika kontexter och med hjälp av olika verktyg. Kompetensen i multilitteracitet bidrar till att utveckla ett kritiskt tänkande och studiekompetens, det vill säga att lära sig att lära. Kompetens i multilitteracitet innebär även en kompetens i källkritik och en förmåga att värdera olika källors tillförlitlighet och förutsätter evidensbaserade undervisningsmetoder.
C. Vardagskompetens
Vardagskompetens innebär förmågor som behövs för att klara sig i livet och i en vardag som förutsätter allt mångsidigare färdigheter. Det handlar om hälsa, motion, säkerhet, människorelationer, trafik och att fungera i en teknologiserad vardag. Eleven ska få lära sig om ekonomi och konsumtion, allt sådant som påverkar en hållbar livsstil. Vardagskompetens innefattar att man känner till vad som kännetecknar en sund själ, kropp och livsstil.
Skolgemenskapen hjälper eleven att förstå att var och en med sitt eget agerande påverkar såväl sitt eget som andras välbefinnande samt sin egen och andras hälsa, trygghet och säkerhet. Eleven ska uppmuntras att ta hand om sig själv och andra. Under sin grundskoletid ska eleven lära känna och förstå vilka faktorer som inverkar positivt respektive negativt på välbefinnande och hälsa och inse betydelsen av välmående, trygghet och säkerhet samt lära sig att hitta information om dessa. Eleven ska få redskap att stärka både den fysiska och psykiska hälsan.
Inom vardagskompetensen ska förmågan att utveckla och tillämpa matematiskt tänkande för att lösa problem i vardagssituationer utvecklas. Tonvikten ligger både på processer och praktisk tillämpning och på teoretiska kunskaper, med goda räknekunskaper som grund. Eleven ska ges förutsättningar att utveckla kunskaper inom tekniken i vardagen och om hur man löser olika vardagsproblem med hjälp av teknik. Kompetens inom vetenskap och teknik innebär dels en förståelse för de förändringar som människan gett upphov till, dels ett ansvar som enskild medborgare.
Vardagskompetens präglas av kritisk bedömning, nyfikenhet, ett intresse för etiska frågor och respekt för säkerhet och miljömässig hållbarhet, särskilt när det gäller vetenskapliga och tekniska framsteg i förhållande till individen, familjen, samhället och globala frågor.
E. Lärande och social kompetens
Lärande och social kompetens innebär förmågorna att reflektera över sig själv, effektivt hantera tid och information samt samarbeta med andra på ett konstruktivt sätt. I denna kompetens ingår att lära sig att lära men även att ta hand om sitt fysiska och känslomässiga välbefinnande, känna empati och hantera konflikter.
Social kompetens kräver inte en extrovert och social personlighet utan innebär förmågan att kunna förstå sociala normer och oskrivna regler, vara lyhörd och kunna se saker ur andras perspektiv samt att vara delaktig. För att kunna samarbeta med andra och delta i samhällslivet krävs förståelse för de sociala koderna och medvetenhet om kommunikation i olika grupper och miljöer. Skolan ska erbjuda eleven gott om tillfällen att öva sig i att framföra sina åsikter på ett konstruktivt sätt och att handla etiskt. Eleven utvecklar förmågan att sätta sig in i andras situation och granska frågor och situationer ur olika perspektiv och får övning i hur man agerar i olika sociala sammanhang.
Eleven ska uppleva betydelsen av kommunikation för den egna utvecklingen genom att få träna sina sociala färdigheter och lära sig att uttrycka sig på olika sätt och att uppträda i olika situationer. Eleven ska ges möjlighet att utvecklas som språkbrukare både på svenska och andra språk på ett mångsidigt sätt. Eleven ska uppmuntras att kommunicera och uttrycka sig även med hjälp av ringa språkkunskaper.
Alla elever ska få hjälp med att iaktta hur de lär sig och med att utveckla sina strategier för lärande. Eleven bör känna till vilka lärstrategier som hen föredrar, bli medveten om sina styrkor och svagheter och få stöd för att lära sig. Färdigheten att lära sig utvecklas när eleven får ställa upp mål, planera sitt arbete, utvärdera sina framsteg och använda tekniska och andra hjälpmedel i sina studier på ett för åldern lämpligt sätt.
Innehållsområden
Naturvetenskapligt tänkande
Naturvetenskapligt tänkande innebär förståelse för fenomen, företeelser, begrepp och lagar inom olika delområden. Delområdena optik och akustik kan med fördel tas upp i samarbete med biologiundervisningen kring människans sinnen.
Elektricitet och magnetism
-
samband mellan spänning, strömstyrka och resistans
-
elektriska kopplingar och kopplingsscheman
-
elektriska komponenter
-
samband mellan effekt, energiförbrukning och -kostnader
-
växelström, likström
-
induktion, generator och transformator
-
statisk elektricitet, elektriska fält
-
ledare och isolatorer
-
permanent magnetism och elektromagnetism
-
elsäkerhet
Kraft, rörelse och energi
-
hastighet
-
friktion, tröghet, gravitation, tyngd
-
likformig och olikformig rörelse
-
krafter och motkrafter
-
tryck
-
energiprincipen
-
arbete, mekanisk energi och effekt
-
energiformer
-
fritt fall och luftmotstånd
-
tyngdpunkt och stabilitet
Atom- och kärnfysik
-
elementarpartiklar
-
atomnummer och masstal, isotoper
-
elektromagnetisk strålning och joniserande strålning
-
radioaktiva ämnen och halveringstid
-
fission, fusion
-
kärnreaktorn, kärnvapen
Värme
-
densitet
-
aggregationstillstånd och fasomvandlingar
-
temperatur och temperaturskalor
-
värmeutvidgning
-
värmens spridning
-
specifik värmekapacitet, smältvärme och ångbildningsvärme?
Optik
-
ljusets egenskaper
-
ljusstyrka och belysning
-
reflektion och brytning, speglar, linser, optiska apparater och optiska fibrer
-
färger och spektra
-
optiska naturfenomen
Akustik
-
ljudets hastighet i olika material
-
ljudstyrka, frekvens och våglängd
-
alstring och fortplantning av ljud, toner, buller, eko och resonans
Astronomi
-
stjärnors livscykel, galaxer och andra fenomen i universum
-
avstånd i rymden
-
rymdfärder
Bedömning
Beskrivning av kunnande | Beskrivning av bedömning |
---|---|
Kunskapskrav för vitsordet 5 | Eleven känner till hur ljud skapas och sprids och vet ljudets hastighet i luft. |
Kunskapskrav för vitsordet 8 | Eleven kan redogöra för ljudets egenskaper. |
Kunskapskrav för vitsordet 10 | Eleven kan beskriva fenomen i vardagen kopplade till ljud. |
Undervisningsmål
Handleda eleven att vidareutveckla förståelse för universum samt lyfta aktuella händelser inom astronomi.
Lärandemål
Eleven vidareutvecklar förståelsen för universum.
Nyckelkompetenser
C. Vardagskompetens
Vardagskompetens innebär förmågor som behövs för att klara sig i livet och i en vardag som förutsätter allt mångsidigare färdigheter. Det handlar om hälsa, motion, säkerhet, människorelationer, trafik och att fungera i en teknologiserad vardag. Eleven ska få lära sig om ekonomi och konsumtion, allt sådant som påverkar en hållbar livsstil. Vardagskompetens innefattar att man känner till vad som kännetecknar en sund själ, kropp och livsstil.
Skolgemenskapen hjälper eleven att förstå att var och en med sitt eget agerande påverkar såväl sitt eget som andras välbefinnande samt sin egen och andras hälsa, trygghet och säkerhet. Eleven ska uppmuntras att ta hand om sig själv och andra. Under sin grundskoletid ska eleven lära känna och förstå vilka faktorer som inverkar positivt respektive negativt på välbefinnande och hälsa och inse betydelsen av välmående, trygghet och säkerhet samt lära sig att hitta information om dessa. Eleven ska få redskap att stärka både den fysiska och psykiska hälsan.
Inom vardagskompetensen ska förmågan att utveckla och tillämpa matematiskt tänkande för att lösa problem i vardagssituationer utvecklas. Tonvikten ligger både på processer och praktisk tillämpning och på teoretiska kunskaper, med goda räknekunskaper som grund. Eleven ska ges förutsättningar att utveckla kunskaper inom tekniken i vardagen och om hur man löser olika vardagsproblem med hjälp av teknik. Kompetens inom vetenskap och teknik innebär dels en förståelse för de förändringar som människan gett upphov till, dels ett ansvar som enskild medborgare.
Vardagskompetens präglas av kritisk bedömning, nyfikenhet, ett intresse för etiska frågor och respekt för säkerhet och miljömässig hållbarhet, särskilt när det gäller vetenskapliga och tekniska framsteg i förhållande till individen, familjen, samhället och globala frågor.
E. Lärande och social kompetens
Lärande och social kompetens innebär förmågorna att reflektera över sig själv, effektivt hantera tid och information samt samarbeta med andra på ett konstruktivt sätt. I denna kompetens ingår att lära sig att lära men även att ta hand om sitt fysiska och känslomässiga välbefinnande, känna empati och hantera konflikter.
Social kompetens kräver inte en extrovert och social personlighet utan innebär förmågan att kunna förstå sociala normer och oskrivna regler, vara lyhörd och kunna se saker ur andras perspektiv samt att vara delaktig. För att kunna samarbeta med andra och delta i samhällslivet krävs förståelse för de sociala koderna och medvetenhet om kommunikation i olika grupper och miljöer. Skolan ska erbjuda eleven gott om tillfällen att öva sig i att framföra sina åsikter på ett konstruktivt sätt och att handla etiskt. Eleven utvecklar förmågan att sätta sig in i andras situation och granska frågor och situationer ur olika perspektiv och får övning i hur man agerar i olika sociala sammanhang.
Eleven ska uppleva betydelsen av kommunikation för den egna utvecklingen genom att få träna sina sociala färdigheter och lära sig att uttrycka sig på olika sätt och att uppträda i olika situationer. Eleven ska ges möjlighet att utvecklas som språkbrukare både på svenska och andra språk på ett mångsidigt sätt. Eleven ska uppmuntras att kommunicera och uttrycka sig även med hjälp av ringa språkkunskaper.
Alla elever ska få hjälp med att iaktta hur de lär sig och med att utveckla sina strategier för lärande. Eleven bör känna till vilka lärstrategier som hen föredrar, bli medveten om sina styrkor och svagheter och få stöd för att lära sig. Färdigheten att lära sig utvecklas när eleven får ställa upp mål, planera sitt arbete, utvärdera sina framsteg och använda tekniska och andra hjälpmedel i sina studier på ett för åldern lämpligt sätt.
H. Medborgerlig kompetens
Medborgerlig kompetens är förmåga att delta, påverka och bidra till en hållbar framtid. Kompetensen innebär förmågan att uppträda som en ansvarsfull medborgare och delta fullt ut i samhällslivet. Den innebär en förståelse av sociala, ekonomiska och politiska strukturer i samhället och insikt i global utveckling samt en förståelse för teknikens möjligheter och hur de kan bidra till samhällsutvecklingen på ett demokratiskt och hållbart sätt. Förmågan innebär både vilja och förmåga att delta aktivt i samhället och i demokratiska processer.
Under sin skoltid ska eleven fundera över sambandet mellan det förflutna, nutiden och framtiden samt olika framtidsalternativ. Eleven ska lära sig förstå betydelsen av sina val, levnadssätt och handlingar, inte bara för det egna livet, utan även för den närmaste omgivningen, samhället och naturen. Eleven ska få färdigheter att utvärdera och förändra både sina egna, skolans och samhällets förfaringssätt och verksamhetsstrukturer så att de bidrar till att bygga en hållbar framtid.
Eleven behöver få kunskap om Ålands särställning som självstyrt demilitariserat område. Som bosatt i landskapet Åland kan den enskilda individen göra stor skillnad genom att vara aktiv och delaktig. Styrkor för Åland har visat sig vara det stora egna inflytandet och korta beslutsvägar. Eleven ska uppmuntras att engagera sig i samhällsutvecklingen och få insikt i betydelsen av och möjligheterna att vara med och forma det åländska samhället.
Medborgerlig kompetens innefattar även förståelse för hållbarhetsprinciperna och de strategiska utvecklingsmålen som satts upp för Åland.
Innehållsområden
Naturvetenskapligt tänkande
Naturvetenskapligt tänkande innebär förståelse för fenomen, företeelser, begrepp och lagar inom olika delområden. Delområdena optik och akustik kan med fördel tas upp i samarbete med biologiundervisningen kring människans sinnen.
Elektricitet och magnetism
-
samband mellan spänning, strömstyrka och resistans
-
elektriska kopplingar och kopplingsscheman
-
elektriska komponenter
-
samband mellan effekt, energiförbrukning och -kostnader
-
växelström, likström
-
induktion, generator och transformator
-
statisk elektricitet, elektriska fält
-
ledare och isolatorer
-
permanent magnetism och elektromagnetism
-
elsäkerhet
Kraft, rörelse och energi
-
hastighet
-
friktion, tröghet, gravitation, tyngd
-
likformig och olikformig rörelse
-
krafter och motkrafter
-
tryck
-
energiprincipen
-
arbete, mekanisk energi och effekt
-
energiformer
-
fritt fall och luftmotstånd
-
tyngdpunkt och stabilitet
Atom- och kärnfysik
-
elementarpartiklar
-
atomnummer och masstal, isotoper
-
elektromagnetisk strålning och joniserande strålning
-
radioaktiva ämnen och halveringstid
-
fission, fusion
-
kärnreaktorn, kärnvapen
Värme
-
densitet
-
aggregationstillstånd och fasomvandlingar
-
temperatur och temperaturskalor
-
värmeutvidgning
-
värmens spridning
-
specifik värmekapacitet, smältvärme och ångbildningsvärme?
Optik
-
ljusets egenskaper
-
ljusstyrka och belysning
-
reflektion och brytning, speglar, linser, optiska apparater och optiska fibrer
-
färger och spektra
-
optiska naturfenomen
Akustik
-
ljudets hastighet i olika material
-
ljudstyrka, frekvens och våglängd
-
alstring och fortplantning av ljud, toner, buller, eko och resonans
Astronomi
-
stjärnors livscykel, galaxer och andra fenomen i universum
-
avstånd i rymden
-
rymdfärder
Bedömning
Beskrivning av kunnande | Beskrivning av bedömning |
---|---|
Kunskapskrav för vitsordet 5 | Eleven kan redogöra för skillnaden mellan planet, måne, stjärna och galax. |
Kunskapskrav för vitsordet 8 | Eleven kan beskriva avstånd i rymden och känner till stjärnors livscykel. |
Kunskapskrav för vitsordet 10 | Eleven kan reflektera kring universums historia och framtid. |
Undervisningsmål
Handleda eleven att utveckla förståelse för fysikens roll i hållbarhetsarbete och i hållbar användning av energiresurser samt lyfta energidebatten.
Lärandemål
Eleven utvecklar förståelse för samband mellan fysik och hållbarhet.
Nyckelkompetenser
C. Vardagskompetens
Vardagskompetens innebär förmågor som behövs för att klara sig i livet och i en vardag som förutsätter allt mångsidigare färdigheter. Det handlar om hälsa, motion, säkerhet, människorelationer, trafik och att fungera i en teknologiserad vardag. Eleven ska få lära sig om ekonomi och konsumtion, allt sådant som påverkar en hållbar livsstil. Vardagskompetens innefattar att man känner till vad som kännetecknar en sund själ, kropp och livsstil.
Skolgemenskapen hjälper eleven att förstå att var och en med sitt eget agerande påverkar såväl sitt eget som andras välbefinnande samt sin egen och andras hälsa, trygghet och säkerhet. Eleven ska uppmuntras att ta hand om sig själv och andra. Under sin grundskoletid ska eleven lära känna och förstå vilka faktorer som inverkar positivt respektive negativt på välbefinnande och hälsa och inse betydelsen av välmående, trygghet och säkerhet samt lära sig att hitta information om dessa. Eleven ska få redskap att stärka både den fysiska och psykiska hälsan.
Inom vardagskompetensen ska förmågan att utveckla och tillämpa matematiskt tänkande för att lösa problem i vardagssituationer utvecklas. Tonvikten ligger både på processer och praktisk tillämpning och på teoretiska kunskaper, med goda räknekunskaper som grund. Eleven ska ges förutsättningar att utveckla kunskaper inom tekniken i vardagen och om hur man löser olika vardagsproblem med hjälp av teknik. Kompetens inom vetenskap och teknik innebär dels en förståelse för de förändringar som människan gett upphov till, dels ett ansvar som enskild medborgare.
Vardagskompetens präglas av kritisk bedömning, nyfikenhet, ett intresse för etiska frågor och respekt för säkerhet och miljömässig hållbarhet, särskilt när det gäller vetenskapliga och tekniska framsteg i förhållande till individen, familjen, samhället och globala frågor.
H. Medborgerlig kompetens
Medborgerlig kompetens är förmåga att delta, påverka och bidra till en hållbar framtid. Kompetensen innebär förmågan att uppträda som en ansvarsfull medborgare och delta fullt ut i samhällslivet. Den innebär en förståelse av sociala, ekonomiska och politiska strukturer i samhället och insikt i global utveckling samt en förståelse för teknikens möjligheter och hur de kan bidra till samhällsutvecklingen på ett demokratiskt och hållbart sätt. Förmågan innebär både vilja och förmåga att delta aktivt i samhället och i demokratiska processer.
Under sin skoltid ska eleven fundera över sambandet mellan det förflutna, nutiden och framtiden samt olika framtidsalternativ. Eleven ska lära sig förstå betydelsen av sina val, levnadssätt och handlingar, inte bara för det egna livet, utan även för den närmaste omgivningen, samhället och naturen. Eleven ska få färdigheter att utvärdera och förändra både sina egna, skolans och samhällets förfaringssätt och verksamhetsstrukturer så att de bidrar till att bygga en hållbar framtid.
Eleven behöver få kunskap om Ålands särställning som självstyrt demilitariserat område. Som bosatt i landskapet Åland kan den enskilda individen göra stor skillnad genom att vara aktiv och delaktig. Styrkor för Åland har visat sig vara det stora egna inflytandet och korta beslutsvägar. Eleven ska uppmuntras att engagera sig i samhällsutvecklingen och få insikt i betydelsen av och möjligheterna att vara med och forma det åländska samhället.
Medborgerlig kompetens innefattar även förståelse för hållbarhetsprinciperna och de strategiska utvecklingsmålen som satts upp för Åland.
Innehållsområden
Hållbarhet
Tyngdpunkten ligger på energiproduktion och hållbar användning av energiresurser.
-
energiproduktion och miljöpåverkan
-
förnybara och icke förnybara energikällor
-
aktuell energidebatt i media
Bedömning
Beskrivning av kunnande | Beskrivning av bedömning |
---|---|
Kunskapskrav för vitsordet 5 | Eleven kan ge exempel på förnybara och icke förnybara energikällor. |
Kunskapskrav för vitsordet 8 | Eleven kan beskriva hur fysik kopplas till olika hållbarhetsperspektiv och reflektera kring hållbar användning av energiresurser. |
Kunskapskrav för vitsordet 10 | Eleven kan tillämpa sina kunskaper i fysik i diskussioner kring energidebatten. |