Kropp, hälsa och utveckling

Uppdrag

Verksamhetskulturen inom barnomsorgen ska främja en hälsosam miljö och en allsidig fysisk, emotionell, social och kognitiv utveckling för varje barn. ^[1] Barnomsorgen lägger tillsammans med vårdnadshavarna grunden för en livsstil som värnar om hälsa och välbefinnande och främjar fysisk aktivitet. Barnet uppmuntras till utveckling mot ett mer självständigt jag. Barnomsorgen ska inspirera till rörelseglädje hos barnet men också berätta för barnet om vikten av, samt ge möjlighet till, vila och återhämtning. Utöver handledd motion ska barnet också varje dag ges möjligheter att frivilligt röra på sig både inomhus och utomhus. Barnen ska få möjligheter att utveckla sina motoriska färdigheter och inspireras att röra på sig på många olika sätt och känna glädje över den fysiska aktiviteten. Att röra på sig tillsammans utvecklar också barnets sociala färdigheter.

Verksamhetsmål inom barnomsorgen

I barnomsorgens ska barnet ges möjlighet att

• inspireras att röra på sig på många olika sätt och känna glädje över att röra på sig
• lära känna sin egen kropp och dess fysiska förutsättningar. Det innefattar bland annat kroppsuppfattning, kondition, koordination, öga-handkoordination och grundläggande motoriska färdigheter.
• stärka sin självkänsla, självständighet och förmåga att ta ansvar för sig själv och för samvaron i barngruppen
• utveckla sin förmåga att sköta sin hälsa och personliga hygien samt hantera måltidssituationer
• utveckla sitt ordförråd och sin förmåga att använda begrepp som anknyter till lärområdet
• bli medveten om sin egen och andras kroppsliga och personliga integritet och ges möjligheter till att träna ett respektfullt bemötande gentemot andra
• få information om rätten att få vara sig själv, rätten till ett tryggt liv, respektfullt och inkluderande bemötande och integritet och andra rättigheter som barn har
• utveckla ett positivt förhållningssätt till kost samt stödja hälsosamma matvanor
• förstå vikten av balans mellan rörelse och återhämtning och öva sig i det
• utveckla sin finmotorik och sin förmåga att gestalta rum och riktningar med hjälp av olika lekar och övningar
• lära sig att be om och söka hjälp vid behov samt få kunskap i hur man handlar tryggt och säkert i vardagssituationer.

Centralt innehåll för förundervisningen

Under förundervisningsåret ska verksamheten fokusera på att

• barnet får träna sin balans- och rörelseförmåga och förmåga att hantera redskap
• barnet inspireras att träna sin finmotorik med hjälp av till exempel spel och lekar som utvecklar fingerfärdighet och precision
• barnet får utveckla sin förmåga att klara sig självständigt i skolan, vilket innefattar färdigheter inom personlig hygien samt att hantera måltidssituationer med gott bordsskick och hålla reda på sina saker
• barnet får möjlighet att öva på att förstå och följa instruktioner
• barnet bekantar sig med att hitta strategier för det egna lärandet
• diskutera goda människorelationer och vilken betydelse de har för det psykiska välbefinnandet.

Arbetssätt och innehåll

Barnet uppmuntras att vara ute, leka och röra på sig under alla årstider. Utöver handledd fysisk aktivitet ges barnet också varje dag tillräckliga möjligheter att fritt röra på sig både inomhus och utomhus, samt att göra utflykter och delta i ledda rörelsestunder. Den fysiska aktiviteten är en naturlig del av barnets dag. Den fysiska aktiviteten inom verksamheten varieras på ett naturligt sätt med avseende på längd, intensitet och tempo. Barnet i verksamheten får erfarenheter av att röra på sig individuellt, parvis och i grupp, till exempel genom erfarenheter av olika rörelselekar såsom traditionella gårdslekar, sago- eller musikgymnastik.

Tillsammans med barnet diskuterar man sömn och motion och funderar över hur de inverkar på att man varje dag är pigg och mår bra. I verksamheten kan man söka information om hygien, och som en del av vardagen i barnomsorgen övas grundläggande färdigheter i anslutning till hygien. Barnet övar i vardagliga situationer att umgås med kompisar, ta hänsyn till andra, identifiera känslor och hantera dem. Det är viktigt att barn får fundera på och prata om frågor kopplade till integritet och respektfullt bemötande genom att prata om kroppen och privata kroppsdelar, samt att barnet får möjligheten att träna på att ta emot ett nej.

Måltidssituationerna görs så trivsamma som möjligt och barnet får öva på ett gott bordsskick. Måltiderna och måltidssituationerna är också goda exempel på tillfällen där barnen får vara delaktiga och bestämma utifrån mognadsgrad. Måltidssituationen kan utnyttjas inte bara som en hälsofrämjande lärmiljö, utan också som en pedagogisk stund där verksamhetsmål ur flera lärområden kan utvecklas. Utöver den åländska matkulturen och de åländska sederna bekantar man sig även med någon annan matkultur genom att utnyttja hemmens sakkunskap.

[1] LL om barnomsorg och grundskola, (2020:32) 1 §, del II, 3§ del I>