Pedagogisk dokumentation är ett arbetssätt och ett verktyg som handlar om att göra det pedagogiska arbetet synligt och öppet för tolkning, diskussion, reflektion och insikt. Dokumentation blir pedagogisk dokumentation då personal och barn reflekterar över och diskuterar den. Arbetssättet kopplar samman verksamhetens värden med dess praktik och synliggör hur man i verksamheten arbetar med läroplanen. Pedagogisk dokumentation blir således också ett kollegialt arbetssätt som bidrar till att verksamheten blir en lärande organisation. När den pedagogiska dokumentationen blir en del av det dagliga arbetet bidrar den också till det systematiska utvecklingsarbetet.
Pedagogisk dokumentation hör ihop med ett utforskande arbetssätt som bygger på ett gemensamt experimenterande och undersökande som inkluderar både barn och personal. Den pedagogiska dokumentationen ger möjligheter till att förverkliga verksamheten utgående från barnen. Den information och förståelse som dokumentationen bidrar till ska användas till exempel för att arbetssätten, lärmiljöerna, verksamhetens mål, metoderna och innehållet ska kunna anpassas enligt barnens intressen och behov.
Pedagogisk dokumentation fokuserar på processer av lärande och innehåll som kan observeras i vardagen. Utgångspunkten för observationerna kan vara ett förutbestämt kunskapsområde i ett projekt, lärområden eller andra aspekter av det pedagogiska arbetet. Observationerna ligger sedan till grund för analys av barnens lärande (tillsammans med barn, vårdnadshavare eller kollegor) och därefter blir det personalens uppgift att utmana det som tycks intressera och engagera barnen i förhållande till det lärande som eftersträvas. Pedagogisk dokumentation är en metod som kan synliggöra praktiken och på detta sätt bilda underlag för samtal och utvärdering av den. Barnens intresse och engagemang bildar utgångspunkten och blir tillsammans med personalens tankar och idéer grunden för det fortsatta arbetet. Arbetssättet är utforskande på så sätt att det i olika pedagogiska situationer inte finns ett på förhand bestämt resultat, utan en öppenhet för att improvisera och planera om. [1]
Pedagogisk dokumentation är ett verktyg för att planera, genomföra, utvärdera och utveckla barnomsorgens verksamhet. Den sker på individnivå för att synliggöra det enskilda barnets utveckling och lärande, på gruppnivå för hela barngruppen och på personalnivå då personalen dokumenterar sig själv och sitt eget agerande i verksamheten. Det som gör dokumentationen pedagogisk är att man i arbetslaget utgår från pedagogiska målsättningar och dokumenterar den verksamhet där målsättningarna blir synliga och konkreta samt analyserar och reflekterar över dokumentationen. Personalen utgår från barnens behov och de pedagogiska målsättningarna när de diskuterar det dokumenterade materialet. Personalen reflekterar över materialet och använder sig av dessa reflektioner i verksamheten framöver. På det sättet påverkar och utvecklar pedagogisk dokumentation verksamheten. Om man inte reflekterar över det dokumenterade är dokumentationen inte lika relevant med tanke på utvärderingen av barnets utveckling och lärande och då är det inte fråga om pedagogisk dokumentation. Reflektion är därför ett viktigt begrepp inom pedagogisk dokumentation och handlar om pågående föränderliga tankeprocesser.[2]
Man kan via det dokumenterade materialet (en anteckning, ett fotografi, en observation, en ljudupptagning, en teckning, pyssel, diskussioner, samtal, lekar) tydliggöra vad barnen intresserar sig för, vilka frågor de vill ha svar på och vad de vill lära sig mer om, och anpassa verksamheten efter det. Dokumentationen synliggör barnets och barngruppens intressen, behov och lärprocess, både för personalen och för barnet själv. [3] Det är viktigt att dokumentationen kopplas samman med lärområdena, nyckelkompetenserna, barnets egen lärprocess och den pedagogiska verksamheten överlag. Att dokumentera vid flera olika tillfällen hjälper att till exempel få syn på barnens förändrade kunnande och färdigheter, om barnens intresse har breddats och om något barn är i behov av stöd för sin utveckling och sitt lärande i förhållande till lärområdena.
Pedagogisk dokumentation innebär också en pedagogisk planering, där personalen utgår från barnen. Personalen planerar verksamheten och aktiviteterna utifrån barnens behov och inte i förväg utgående från personalens tankar och idéer. Planeringen behöver beröra frågor som: Vilket stöd behöver barnen i den här gruppen? Vilka är det enskilda barnets behov? Vilka liknande behov finns det i gruppen? Vad intresserar sig barnen för? Utgående från sin egen kompetens och läroplanens intentioner fastställer personalen tydliga målsättningar, exempelvis något de önskar stärka och utveckla hos barnen. Personalen planerar projektbaserat så att barnens behov och målsättningarna harmoniserar med barnens intressen och frågor.
I barnomsorgen ska också barnen få vara delaktiga i dokumentationen, och personalen ska arbeta för att göra barnet delaktigt i dokumentationen på många olika sätt. Barnen kan själva dokumentera sådant som är viktigt för dem på ett lämpligt sätt, till exempel genom att fotografera, skapa, videofilma eller skriva, och sedan går personal och barn tillsammans igenom barnets dokumentation och för en diskussion om det dokumenterade. Barnens dokumentation ska användas aktivt i den pedagogiska dokumentationsprocessen, eftersom den utgör underlag för reflektion och utveckling av verksamheten.
Den pedagogiska dokumentationen blir ett redskap för att synliggöra barnets utveckling och lärande också för vårdnadshavarna. När dokumentationen gås igenom tillsammans med barn, vårdnadshavare och personal hittar man olika synvinklar. Genom diskussion skapas en helhetsbild av barnets lärande och utveckling. [4] Under de individuella samtalen som förs mellan vårdnadshavare och personal har personalen en möjlighet att visa delar av den pedagogiska dokumentationen om ett enskilt barn. Personalen kan visa vårdnadshavarna barnets lärprocesser och tillsammans ta fasta på nya målsättningar genom att tillsammans reflektera och diskutera utifrån det samlade materialet i lärloggen för barnets utveckling och lärandeprocesser.
[1] Alnervik, K. 2013. Men så kan man ju också tänka. Pedagogisk dokumentation som förändringsverktyg i förskolan. Högskolan i Jönköping
[2] Skolverket. Dokumentation i förskolan. https://www.skolverket.se/skolutveckling/inspiration-och-stod-i-arbetet/stod-i-arbetet/dokumentation-i-forskolan#h-Lasmer
[3]Pedagogisk dokumentation. Utbildningsstyrelsen. https://www.oph.fi/sv/utbildning-och-examina/pedagogisk-dokumentation
[4] Pedagogisk dokumentation. Utbildningsstyrelsen. https://www.oph.fi/sv/utbildning-och-examina/pedagogisk-dokumentation, Skolverket. Dokumentation i förskolan. https://www.skolverket.se/skolutveckling/inspiration-och-stod-i-arbetet/stod-i-arbetet/dokumentation-i-forskolan#h-Lasmer