För att kunna följa varje barns utveckling och lärande behöver det finnas dokumentation för alla barn i daghemsverksamhet inom barnomsorgen och dokumentationen behöver analyseras utifrån vilka möjligheter det enskilda barnet får för att kunna utvecklas och lära. När dokumentationen sker kontinuerligt och systematiskt är det möjligt att följa och analysera hur verksamheten stimulerar och utmanar barnen i deras utveckling och lärande. Det är först när varje barns möjligheter till utveckling synliggörs som det går att utvärdera hur man i verksamheten arbetar för att uppnå målen i läroplanen. Barnet själv ska kunna gå tillbaka och se över sin lärandeprocess, hen behöver själv få se att hen lärt sig och utvecklats. [1]
Då barnet börjar i barnomsorgen påbörjas en lärlogg för barnets utveckling och lärandeprocesser, där barnets samlade pedagogiska dokumentation sparas och kopplas till verksamhetens mål och lärområden. Material samlas i lärloggen under barnets tid i barnomsorgen utgående från den pedagogiska dokumentationen, arbetet med olika projekt, teman och det lärande som barnet påvisar. Allt som berör barnets lärprocess ska inte dokumenteras och allt dokumenterat behöver inte ingå i lärloggen. Barnets utveckling och lärandeprocesser ska sedan med hjälp av materialet i lärloggen följas upp minst en gång per år i samband med ett utvecklingssamtal tillsammans med vårdnadshavarna. Under samtalet får vårdnadshavarna möjlighet att framföra sina synpunkter, och de noteras i lärloggen. Dokumentationen följer med barnet genom barnomsorgen.
Då barnets utveckling och lärandeprocess följs upp deltar minst en av de personer som ansvarar för barnets utveckling, lärande och omsorg tillsammans med vårdnadshavaren och barnet. Vid daghemmen ansvarar en lärare i barnomsorg/förundervisning för att barnets lärlogg utarbetas och utvärderas. Speciallärare inom barnomsorgen deltar om det finns behov av specialbarnomsorg. Sakkunniga och andra parter som stöder barnets utveckling och lärande deltar vid behov.
Då barnets utveckling och lärandeprocesser följs upp ska fokus särskilt läggas på hur verksamheten organiserats och hur pedagogiken genomförts så att man inte fokuserar på bedömning av barnet. Målsättningar beskriver hur verksamheten kan ordnas så att barnet utvecklas vidare. Under förundervisningsåret genomför speciallärarna i barnomsorg en kartläggning över barnets utveckling och lärande för att identifiera eventuellt behov av stöd och/eller extra utmaningar. Detta dokumenteras som en del av lärloggen.
En systematisk dokumentation är viktig för att upptäcka behov av stöd. Då barnets utveckling och lärandeprocesser följs upp ska man vid behov ange barnets behov av stöd för utveckling och lärande och hur stödet ska genomföras. Detta nedtecknas i en plan för barnets stöd för utveckling och lärande, SUL, och är en del av lärloggen. I kapitel 6 beskrivs närmare arbetsgången för planen för stöd för utveckling och lärande.
Inom fritidshemmet och lekverksamheten behöver inte barnets utveckling och lärande samlas i en lärlogg. Fritidshemmet behöver dock i arbetsplanen beskriva samverkan med vårdnadshavarna, och ett led i att skapa goda rutiner för detta är att kunna samtala kring barnets tid i fritidshemmet. Därför kan fritidshemmen med fördel också använda sig av samma princip där pedagogisk dokumentation samlas i en logg/portfolio för att ha som utgångspunkt vid samtal med vårdnadshavare.
Landskapsregeringen förtydligar i närmare anvisningar med mall hur lärloggen ska utformas.
[1] Pedagogisk dokumentation. Utbildningsstyrelsen. https://www.oph.fi/sv/utbildning-och-examina/pedagogisk-dokumentation, Skolverket. Dokumentation i förskolan. https://www.skolverket.se/skolutveckling/inspiration-och-stod-i-arbetet/stod-i-arbetet/dokumentation-i-forskolan#h-Lasmer