Mångfald, gemenskap och samhälle

När barnet börjar i barnomsorgen blir livsmiljön utanför hemmet större. Utöver det egna hemmets familjekonstellation, traditioner, vanor, värderingar och åskådningar möter barnet också andra sätt att tänka och handla. Barnomsorgens uppdrag är att utveckla barnets förmåga att förstå mångfalden och samhället och att öva sig att fungera i den i en gemenskap. Genom att fundera över närmiljöns historia och aktuella frågor riktas barnets intresse mot samhällsfrågor. Att reflektera över etiska val i vardagen, utveckla sina emotionella färdigheter och att träna ett respektfullt bemötande stärker barnets sociala färdigheter. Att bekanta sig med seder och bruk, religioner och andra åskådningar i närmiljön i kombination med andra övergripande mål stöder utvecklingen av barnets kulturella och sociala färdigheter samt mångsidiga kompetens med avseende på tänkande och lärande.

Verksamhetsmål för barnomsorgen

I barnomsorgens ska barnet ges möjlighet att

• utveckla sin sociala kompetens (kamratskap, lekfärdigheter, samarbetsförmåga och gruppsamhörighet) och öva sig i hur konflikter kan hanteras på ett konstruktivt sätt
• bekanta sig med de religioner och övriga åskådningar som finns i närsamhället
• utveckla sin förmåga att skapa och upprätthålla relationer
• reflektera över hur ord och yttranden kan uppfattas av och påverka en själv och andra
• få kunskap om och utveckla ett intresse för närmiljön och hembygden, åländsk kultur och åländska traditioner
• utveckla sin förmåga att uttrycka tankar och åsikter så att barnet kan påverka sin situation
• lära sig förstå att människor är olika men ändå lika värda
• använda digitala verktyg på ett medvetet sätt som främjar lärande samt reflektera över innehåll och trovärdighet
• bekanta sig med regler för hur man för sig säkert i trafiken och i närmiljön
• reflektera över frågor kring demokrati och medbestämmande och barnets rättigheter.

Centralt innehåll för förundervisningen

Under förundervisningsåret ska verksamheten fokusera på att

• barnet får bekanta sig med barnets rättigheter utgående från FN:s barnkonvention
• skapa gemensamma förhållningsregler för verksamheten
• reflektera över olika livsfrågor tillsammans med andra, till exempel kamratskap, rättvisa och begränsande normer  
• bekanta sig med historiska händelser, personer, kulturer och kulturarv som intresserar barnen
• barnet får möjlighet att utvidga sitt ordförråd genom att bekanta sig med ord och begrepp som anknyter till religioner, åskådningar, samhälle, mångfald och traditioner
• barnet tillsammans med läraren får bekanta sig med medier och diskutera dessa utifrån intresse.

Arbetssätt och innehåll

Personalen ska stödja barnets förmåga till etiskt tänkande genom att tillsammans i barngruppen fundera på etiska frågor som förekommer i olika sammanhang eller som barnet funderar över. Etiska frågor ska behandlas så att barnet kan känna sig tryggt och inkluderat. Personalen stöder barnets förmåga att förstå rätt och fel, samt hur de egna valen påverkar andra, genom att bland annat tillsammans med barnen i barngruppen fundera över gruppens regler och varför de behövs. Tillsammans med barnet bekantar man sig med olika åskådningar och traditioner som hänger ihop med dem, till exempel i samband med årstidsfester och evenemang samt i olika situationer i vardagen såsom vid påklädning eller måltider.

Personalen uppmärksammar barnet på att människor kan ha olika värderingar som styr deras uppfattningar och handlingar samtidigt som de förankrar barnomsorgens värdegrund. Målet är att främja ömsesidig respekt och förståelse för olika åskådningar samt stödja barnens kulturella och åskådningsrelaterade identiteter. Personalen stimulerar barnets samspel med andra samt hjälper och stöder barnet i att bearbeta konflikter, reda ut missförstånd, kompromissa och respektera sig själv och andra. Genom att fundera över närmiljön, åländsk kultur och åländska traditioner, även ur ett dåtids- och framtidsperspektiv, riktas barnens intresse mot historiska frågor och byggandet av en hållbar framtid.

Barnet ges möjligheter att leva sig in i historiska händelser och situationer. Viktiga informationskällor är barnet självt och dess personliga historia samt personer, föremål och platser i den närmaste omgivningen. Också vårdnadshavarens sakkunskap om sitt eget kulturarv kan utnyttjas. Det förflutna kan utforskas till exempel med hjälp av lekar och musik som var aktuella förr, ur ett dåtidsperspektiv. Utöver det förflutna och nutiden är det viktigt att fundera över framtiden och hur vi kan påverka och bidra till en hållbar framtid.