Inom barnomsorgen arbetar personer med olika utbildningar och olika roller. Oberoende av roll ska alla som arbetar inom barnomsorgen vara goda förebilder och följa de riktlinjer och värden som läroplanen anger. Personalens möjlighet till lärande är viktig och den som ordnar utbildningsverksamhet ansvarar för att personalen i tillräckligt hög grad deltar i fortbildning som upprätthåller och utvecklar yrkesskickligheten. [1]
Daghemsföreståndaren ansvarar för att barnomsorgen och pedagogiken utvecklas, beslutar om enhetens inre organisation och fördelar resurserna inom enheten efter barnens olika förutsättningar och behov. Lärarna är ansvariga för att planera det pedagogiska arbetet och är delaktiga i ledning, planering och utveckling av det pedagogiska arbetet inom hela verksamheten. Hela personalen är viktig för att genomföra barnomsorgens uppdrag och ska aktivt arbeta för detta. En daghems- eller skolföreståndare eller en rektor ansvarar för fritidshemsverksamheten. Hela arbetslaget ansvarar för barnens trygghet och säkerhet i all verksamhet inom barnomsorgen. [2]
Arbetslaget som samarbetar kring en barngrupp ska arbeta tillsammans för att genomföra barnomsorgens och förundervisningens mål och uppdrag. [3] De ska aktivt och medvetet stimulera barnen att ta del av samhällets gemensamma värderingar och låta dem komma till uttryck i praktisk vardaglig handling i olika sammanhang. Detta förutsätter att alla i arbetslaget aktivt deltar i diskussioner om barnets lärande och om vad som är viktig kunskap i dag och i framtiden.
I personalens yrkeskompetens ingår att uppfatta pedagogiska möjligheter i olika situationer. Även i vardagssituationer finns en lärandeaspekt som all personal ska ta tillvara. Personalens roll är att stödja barnet i att pröva och använda olika arbetssätt både självständigt och i mindre och större grupper. Personalen bidrar till att barnet utvecklar en förståelse för sig själv och sin omvärld. Utforskande, nyfikenhet och lust att leka och lära ska utgöra grunden för pedagogiken. Personalen ska ta tillvara barnets tankar och idéer för att skapa variation i lärandet, kunna se barnets initiativ och känslotillstånd och flexibelt anpassa sitt agerande därefter.
Det livslånga lärandet omfattar även personalens eget lärande. Lärande, lek och omsorg i barnomsorgen stärks av att verksamheten vilar på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet och ur olika perspektiv speglar den vardag som barn och vuxna möter. Kunskap på vetenskaplig grund är kunskap som baseras på vetenskaplig metod, medan beprövad erfarenhet handlar om professionell erfarenhet, att lärare lär av varandra på ett systematiskt sätt och att kunskapen skriftligt dokumenteras, kommuniceras och sprids. [4] För att utveckling och lärande ska kunna äga rum behövs en förståelse av och kunskap om vikten av både teori och praktik. Det behövs kompetens i att förstå, tillämpa och hitta ett samspel mellan dessa båda kunskapskällor. Beprövad erfarenhet handlar om att spegla sin egen praktik i resultat från utbildningsvetenskaplig forskning och att få syn på, dokumentera och lära av sina egna kunskaper och erfarenheter på ett systematiskt sätt. Lärande och utveckling inom barnomsorgen innebär lärande både för enskilda och för arbetslag. Trots att ansvarsfördelningen är olika för olika roller behöver kunskapen bli gemensam för arbetslaget som helhet. För att personalen ska kunna ansvara över och delta i utvecklingsarbetet inom barnomsorgen behöver därför personalens lärande beaktas och planeras för i verksamheten.
Kollegialt lärande är en sammanfattande benämning för kompetensutveckling där kollegor genom strukturerat samarbete utvecklar sitt lärande i den dagliga verksamheten. Kollegialt lärande innebär en mängd olika sätt att jobba kring verksamhetsutveckling. Det görs både genom att lära av egna och varandras erfarenheter och genom ta tillvara befintlig kunskap, till exempel aktuell forskning, inom området. Kollegialt lärande innebär att personalen själva formulerar frågeställningar, och kännetecknas av systematik, dokumentation, analys och kritisk granskning. Kollegialt samarbete ger vidgade perspektiv och kan på så sätt bidra till professionellt lärande, vilket i sin tur bidrar till barns lärande och utveckling av verksamheten. Genom att systematiskt planera, observera, ifrågasätta och utveckla tillsammans utvecklas en gemensam förståelse av hur barnen mår, vad det beror på och vad som kan göras för att utveckla deras lärande. Dessa kollegiala processer är en förutsättning för att göra erfarenhet till beprövad erfarenhet. [5]
Det kollegiala utvecklingsarbetet kan också ske i mindre sammanhang, genom planering, dokumentation, uppföljning och analys. Öppenhet, kreativitet och gemensamt utforskande genom att man testar en idé, modell eller metod kan leda till ny kunskap om vad som leder till ett ökat lärande för barnet och vad som inte gör det. Därefter kan man försöka förstärka det som fungerar och förändra det som inte fungerar, och sprida kunskapen vidare till andra inom den egna enheten eller till andra enheter. [6] Det kollegiala lärandet är en del av den viktiga reflektionen i pedagogiska dokumentation som beskrivs närmare i kapitel 4.
För att det kollegiala lärande ska fungera och ge effekt krävs att daghemsföreståndarna stöder arbetet genom att skapa praktiska förutsättningar för samarbete inom och mellan arbetslag. Barnomsorgen på Åland uppmanas att använda sig av någon form av kollegialt lärande.
[1] LL om barnomsorg och grundskola (2020:32) 6§ del V
[2] LL om barnomsorg och grundskola, (2020:32) 3 §, del V
[3] LL om barnomsorg och grundskola, (2020:32) 8 §, del V
[4] Sheridan & Williams. Undervisning i förskolan. En kunskapsöversikt.2018. Skolverket. skolverket.se/publikationer
[5] Blossing,U& Wennergren, A-C. Kollegialt lärande. Resan mot framtidens skola. Studenlitteratur.Lund.2019.
[6] Hattie, J, Synligt lärande – en syntes, Natur och Kultur Akademisk. (2014)